Idag är det Mors dag
Eftersom jag inte kan vara hemma och krama min lilla Mor idag så skickar jag massor av kramar från Uppsala och nästa vecka lovar jag att ge dig riktiga.
Älskar dig mamma.
I´m off! Trevlig helg!
Jobbar hemifrån
Sitter vid köksbordet och försöker skriva om patienters beslutskompetens. Med betoning på försöker. Det där solskenet utanför fönstret känns mycket mer lockande.
Så om cirka 58 minuter tror jag nog att jag tar helg och går ut och springer en runda. Sen bär det av till Stockholm och Elin Klings event för minoutfit.se på Collage.
Det råder stor beslutsångest på det egna valet av outfit dock.
Tycker att det är hög nivå på middagsambitionen i Hus Nr 13 ikväll
Torr?
Har hört att ett av de bästa knepen att hålla sig frisk är att se till att hålla sig torr och varm, speciellt om fötterna.
Tonårssömn
Nej fast det där stämmer inte, är det någon gång som jag är morgonpigg så är det om jag varit ute kvällen innan - då vaknar jag aldrig senare än 7.30-8.00 oavsett hur sent jag har somnat. Varför är en gåta.
Anledningen till att jag sov till 13.01 idag är varken att jag har backat till tonårsåldern igen eller att jag och Myran var på Bryggan igår (vi var hemma till 20-tiden så räknas nog inte riktigt som en utekväll) utan för att jag somnade 06.13.
Varför somnade jag 06.13 då? Jo för att jag har hostat. Hostat som jag inte gjort sedan jag hade astma när jag var yngre. Det är en sådan där retlig liten... ja rethosta tror jag minsann att det kallas.
Så om några timmar blir den ännu en sväng till Apoteket. Borde skaffa stammiskort där.
Vi hade i alla fall tur med vädret... eller?
Det blev en liten runda idag...
Ett litet schema
Onsdag Först: Jobb Sen: Bryggan
Torsdag Först: Jobb Sen: Uppsats (ok den kanske inte platsar på "sociala schemat")
Fredag Först: Uppsats Sen: Stockholm och AW
Lördag Först: Vakna Sen: Enhörna på partaj
Söndag Först: Somna Sen: Uppsats (efter hemresan till Djäknegatan)
Måndag Först: Jobb Sen: Uppsats
Tisdag Först: Jobb Sen: Uppsats
Onsdag Först: Jobb Sen: Blekinge
Och där blir det bara massa uppsatsskrivande... Eller vänta rockfestival, premiärglass på glassbåten, promenader med hunden, kalas och lite jobb... Vem var det nu som skulle skriva uppsats?
Dagen
Nu är det Kompetens att fatta giltigt samtycke som gäller för hela slanten. Efter att examensinbjudningarna dimper ner i brevlådan en efter en (vilket medför en del glädje och en del stress) och allmäntillståndet måste definieras som friskt så är det dags att sätt fart - på riktigt. För nu vill jag ha sommar och det snart.
Drömma kan man ju alltid göra
Grillning?
Det har ju varit den 25:e...
Och här är förklaringen till varför den inte har fått följa med hem än...
Kosmisk obalans
Googlar man på kosmisk obalans så får man inte upp särskilt många resultat, och första frågan som ställs är om jag menade kosmisk balans?
Kosmisk obalans är ett lite hemvävt begrepp i Hus Nr 13 (och bör vara motsatsen till kosmisk balans) och är när saker inte riktigt går som man vill, snarare tvärtom.
Och lite så är det just nu. Efter gårdagens jobbtimmar satte jag mig i stolen hos handledaren, jag fick absolut tecken på att det nu bara var att skriva på och alltså att jag är på rätt väg, men dock visar sig min handledare vara av den riktigt petiga typen. Vi diskuterade i flera minuter om en turordning av vissa underrubriker i bakgrundsavsnittet - alltså något som inte alls har någon avgörande betydelse för uppsatsen "i det stora hela". Ungefär där insåg jag vilket tempo som kommer att behöva hållas de kommande veckorna. Halsen snörptes åt något.
Och då finns det absolut inte någon tid för att vara sjuk. Helt frisk är jag inte än, även om jag är dum nog att tro att man klarar att springa en runda direkt efter en vecka med feber, så det blev ett besök på Uppsala Närakut efter uppsatshandledningen. Nu låter det mycket mer dramatiskt än vad det var, var ju inte alls någon akutsituation utan ville mest få reda på om jag ändå behövde penicillin. Tror att det heter Närakut mest för att man kan få drop-in tider och att de har öppet till klockan 23 på kvällen.
Sen att jag ändå kan göra den minsta situation till dramatisk det bevisade jag klart för mig själv igår, ber redan nu om ursäkt för alla öron som antagligen fick sig en omgång. Mest komiskt är nog att doktorn sa att det främsta som gällde var att jag behövde ta det lite mer lugnt. Eh... det var ju precis det som jag inte har tid med.
Idag började dagen som vanligt med koll av mailen. Möttes av ett besked från Eurobonus (bonuspoäng som samlas vid SAS-resor) att jag hade så mycket som 900 på mitt poängsaldo. Men det kan ju inte stämma? För varje resväg inrikes får man 150 poäng och jag har rest sträckan mellan Stockholm och Ronneby nu i fem års tid. Jag är absolut ingen matematiker men det där kan ju verkligen inte stämma.
Ett samtal till SAS rikare så vet jag nu att poängen nollas vart fjärde år. Alltså har alla mina poäng de senaste åren nu nollats. Så jo visst stämmer mitt poängsaldo på 900 poäng, det är vad jag har rest i år.
Man skulle ju kunna få ett psykbryt.
Men jag väljer att tänka på att en dag blir jag faktiskt klar med uppsatsen och får min examen, ikväll ska jag och Myran grilla och jag ska överraska henne med en flaska rosé, till helgen samlas hela KrOlAnPeSu på samma fest ute i Enhörna och jag ska få lyssna på House-musik en hel kväll, nästa vecka får jag pussa och krama på familj och blekingska vänner igen, nästa helg får jag ge grattiskramar till en Kalmaritisk Magisterexamen och sen som grädde på moset är det underbart väder ute och sommaren finns runt hörnet.
Kanske råder det kosmisk balans trots allt?
Hur var det nu igen?
På vägen tillbaka från lunchen så såg jag denna stå parkerad på en innergård. Alltså det var ju termin 4 som vi läste straffrätt och det är ju ett tag sedan, visst läste jag straffrätt igen under termin 7 men det var ju egentligen också ganska längesen.
Så hur var det nu igen? Fick man taga vad annan tillhör? Eller var det det som man inte fick göra? Hmm förvirrande helt klart.
Lunch i solen
Recept på en sjukdomstid
Ingredienser
1 port
En del smitta av något slag
Av egen erfarenhet har jag lärt mig att det räcker med att stå utomhus en majkväll utan jacka. Det är visst inte sommar än och blir därför fortfarande ganska kyligt på kvällen.
En ganska stor mängd alvedon
Underlättar febern och halsontet. Själv brukar jag ligga på gränsen att överdosera, men detta är inget att rekommendera för resultatet kan bli en följdsjukdom av leversvikt vilket aldrig är särskilt trevligt.
En del mat
Under förutsättning att halsen inte gör allt för ont är detta en tid då det mesta är tillåtet i matväg. Godis till frukost, chips till middag funkar alldeles utmärkt. Nyponsoppa med grädde toppat med Malacos godissnören har visat sig vara otippat gott. (Hmm det där kanske var till sådan där sak som jag inte ska säga högt på grund av onyttighetsnivån...)
En stor del web-tv
Skogs-tv i all ära, men efter ett tag tröttnar man på Hem till gården på Tv4, UR på Svt1 eller Landet runt på Svt2 och då är det ganska skönt att ha Sjukhuset på Tv3 Play. Överdosering av detta kan dock leda till en viss hypokondri (egen erfarenhet igen).
Sen är det bara att blanda samtliga ingredienser till en jämn smet och grädda på soffan under cirkus några dagar. Viss frihet råder i valet av ingredienser, men det rekommenderas inte att en av dessa är uppsatsskrivande för detta kan göra kakan något platt.
Frisk?
Bra för idag ska jag träffa min handledare till uppsatsen och bli grillad igen. Sitter här på jobbet och håller tummarna för att hon kommer att säga "Men detta är ju fantastiskt Suss, fortsätt bara på den här banan så är du klar om en vecka".
Nu när jag tänker efter så kanske det inte är så troligt att hon kallar mig Suss eller tror att jag kommer att vara klar om en vecka, ja ja vad är en bal på slottet...
Upptäckte vid morgonkaffet (som inhämtades 9.55) att städtanten numera har införskaffat en skylt som hon hänger upp där det står "Städning pågår - stör ej!!". Bör jag känna mig träffad?
Jag gillar varken lappar eller utropstecken och framför allt inte när man använder dubbla utropstecken.
Kanske ska tala om detta för henne? Nja... Det lär nog mer stjälpa än hjälpa som man säger.
Visst klarade jag ett ordstäv där? Säg att jag klarade ett ordstäv där!
En av de bättre idéerna
Jag och Myran gick från JB, sen till Ica och köpte sambomysmiddag och sen vidare hemåt. Men på vägen hem så gick vi förbi restaurangen Il Gusto och vi var nog allt lite hungriga för historien slutade med att vi gick in, struntade i maten vi precis hade handlat på Ica, tog ett bord och åt tre-rätters med ett glas vin till.
Många idéer får vi. Detta var helt klart en av de bättre.
OLW har lyckats fastna i mitt huvud
Fikapaus
Kör ganska hårt på unnar-mig-massa-goda-saker-för-jag-är-sjuk-och-måste-ändå-sitta-i-bibblan-tema just nu. Så jag och Myran tog en paus från JB och gick till Ekocafét där Myran bjöd på hallonpaj och kaffe. Allt ekologiskt så klart.
Gällande temat ekologiskt så frågade jag Myran under fikat:
Tror du allt här är ekologiskt?
Var på Myran svarar:
Vad då inredningen också?
Det skulle den kanske kunna vara i och för sig, men tror nog att den ekologiska delen mer gäller maten som serveras.
På vägen tillbaka till JB hittade vi ett museum under Fyrisån. En gammal offentlig toalett som de hade inrett till en utställning om Ingmar Bergman. Vi tittade självklart nyfiket in. Inga konstigheter på den. Eller jo kanske lukten då. Vissa saker kan man nog inte renovera bort.
Läskigt
Att surfa runt på stureplan.se och en del bloggar var nämligen precis vad jag satt och gjorde och Myran visste det utan att jag ens talat om det - läskigt va?!
Bra nivå på samborelationen när man börjar kunna läsa varandras tankar. Lite oskönt kanske det är att jag inte längre kan dölja när jag skolkar ifrån uppsatsen, eller å andra sidan kanske det är bra.
Har ju glömt...
Ungefär så här pigg är jag idag...
...men jag är på JB. Kallas viljekraft... viljestyrka... viljekraft... vad kallas det egentligen?
Ja envis är jag i alla fall.
Sjukling
Jag är sjuk.
Så nu har jag erkänt.
Feberkänslor (äger i och för sig ingen termometer), stel i nacken och totalt slö hela tiden. Fast ingen halsont faktiskt - vilket är väldigt konstigt.
Har jag tid med detta? Nej.
Därför har jag bestämt mig för att vara frisk imorgon när jag vaknar.
Helgfrukost
Det äts helgfrukost här hemma i Hur Nr 13. Det tackar jag röda dagar för. Ja, jag vet frukost och frukost - vore väl kanske mer brukligt att säga lunch. Men jag tog sovmorgon idag och sen har jag städat lite inför lägenhetsvisning och detta är det första jag äter aka frukost.
Nu ska jag kolla på Babe och äta mina ägg med Kalles randiga. De där vuxenpoängen känns ganska långt borta.
Bryggan-bilder
Sommarklubb
Myran och jag fick ett infall igår att ta närvaro på Bryggan-premiären och jag tror faktiskt att man kan göra värre saker på en tisdag än att ta en öl efter jobbet i strålande solsken.
En viss oro infann sig inför hur lång kön skulle vara. Föregående år har vänner inte lyckats komma in trots att de ställt sig i kö timmar innan öppning och sedan köat i fem timmar och det alternativet kändes kanske inte så lockande.
Men vana köare som vi är efter valborg så tänkte vi att det bara var att bita ihop. Så jag gick direkt efter jobbet och mötte upp Myran. Sen drack vi ur kaffemuggar och åt en macka i kön och sen vips var vi inne.
Myran och jag avslutade kvällen (självfallet tidigt, det är ju jobbedag idag) hemma i köket i Hus Nr 13 och jag kan helt ärligt säga att det var längesen jag skrattade så mycket. Jag fick kramp i magen och käkarna och tårarna sprutade. Och på riktigt, inga liknelser.
Och vad skrattade vi så mycket åt? Ja, det minsta jag kan säga är väl att vi är ganska lättroade ibland.
Bryggan-premiär
Mot Bryggan-premiären
En gammal blooper
Idag hade de någon slags tävling på radion som man skulle ringa in och vinna vad det nu var för något, och strax efter spelade de en gammal Robbie Williams låt. Robbie Williams var en stor idol när jag var ung (läs yngre) och jag fortfarande kvar en idolplansch i format megastor hemma på Styrmansvägen.
Så genom en kombination av tävling och Robbie Williams väcktes ett gammalt minne anno cirka gymnasietiden när jag faktiskt ringde in på en sådan där radiotävling.
Tävlingen gick ut på att gissa rätt på en av Robbies låtar och ringa in och ge rätt svar och priset var konsertbiljetter, backstagebiljetter och en träff med Robbie Williams.
Jag ringde fort som tusan in och gissade faktiskt rätt, och vann alltså. Jag minns att jag körde bil samtidigt och det är väl ett under att jag inte körde av. Sen säger radioprataren att jag ska "stanna kvar i luren" för jag ska bli inkopplad till studion.
Då lägger jag på.
Alltså luren, jag lägger på luren.
Än idag har ingen förklaring till varför jag la på. Kanske att jag trodde att han sa "stanna kvar vid luren".
Nervsammanbrott är vad jag kallar det.
Så idag kunde jag egentligen haft som partyskryt att jag har hälsat på och kramat Robbie Williams och lyssnat på en privat spelning backstage. Men nej, för jag la på.
Det finns ju en anledning till att jag inte talar högt om det här.
Under natten har jag drömt...
- att jag tappade båda framtänderna
- att min cykel fick cancer
- att Myran ringde från NY och sa att hon stannade där
- att Myran ångrade sig och kom hem igen
- att det var sommar och jag åt glass - med näsan
- att det infördes ett förbud i hela Sverige mot att ha gardiner i hemmet
Rikt inre liv någon?
Sambomys
Igår när jag kom tillbaka till Hus Nr 13 fick jag äntligen träffa Myran som hade varit ute på äventyr i NY. Ikväll har vi motverkat beach 09 lite och haft ordentligt med sambomys.
Nu ska vi sambomysa lite till och se på en film. Kan det gå att övertala Myran att se Sex and the City igen? Nä tror nog att jag får vara lite mer uppfinningsrik...
Mer än Köpenhamn då?
Hade med mig resväskan till jobbet i torsdags, sprintar till stationen för att hinna med tåget och så efter några minuter(!) på Arlanda var jag uppe i luften och med siktet inställt på flygstationen i Blekinge.
Kära mor var stod redo och väntade på mig på flygplatsen, finns det något bättre än när man blir mött på en flygplats? Mina första frågor brukar vara precis samma när jag kommer hem;
1. Får jag köra hem? Man kan längta förvånadsvärt mycket efter att köra bil när man inte har någon egen...
2. Finns det chips hemma? Är ganska säker på att det inte finns någon med samma kärlek till chips som jag, min nya favorit är kombinationen chips och choklad - men i och med nivån av onyttighet i denna kombo så har jag lovat att inte berätta det för någon...
Bilresan hem till Hällevik tar cirka 45 minuter, och då hinner mor och jag att uppdateras på livet och allt vad som ingår där i och sen hämta en pizza till middag också. Innan jag somnar vill jag stå på vår altan och andas den där luften. Är övertygad om att luften som finns i Hällevik är magisk.
Sen var det som sagt dags att hoppa på tåget igen, över till Köpenhamn, hinna se staden, hinna gå på fest, hinna krama alla igen, hinna prata några ord danska, hinna cykla, hinna sova i min gamla lägenhet, hinna åka tillbaka, hinna med en fika med storebror i Malmö (alldeles alldeles för kort tyvärr), hinna möta upp lillebror på tåget, hinna uppdatera mig på hans liv, hinna äta middag med familjen... Nu har jag skrivit ordet "hinna" alldeles för många gånger så nu låter det bara konstigt.
Så nu byter jag för till slut hann jag faktiskt med flera timmar att inte alls tänka på vad som skulle hinnas med. Utan jag hann med att bara vara.
Underbara Köpenhamn
Efter en natt hemma i Gula Huset på Styrmansvägen så var det i fredags dags att bege mig till Köpenhamn och 14.52 satt jag på Öresundståget. 17.17 satte jag min fot (den högra först och den vänstra sen) på perrongen på Hovedbanegården.
Det var ett år sen jag var där, eller ungefär i alla fall. För ett år sedan så lämnade jag Svanevej med tårarna rinnandes nerför kinderna och en redan påbörjad saknad. Flyttlasset var på väg över bron och jag satt på bussen och struntade fullkomligt i att medpassagerare såg att jag grät.
Och nu var jag där igen, i mitt underbara Köpenhamn. Alla dofter och intryck förflyttade mig tillbaka i tiden och det kändes som det mest självklara att jag fortfarande bodde där och hade gjort det hela tiden. Som jag har saknat den där staden.
Ett litet uppvaknande fick jag dock när jag satte mig på bussen för att åka mot Kollegiegården, där kalaset skulle hållas, att åka buss i Köpenhamn är allt annat än underbart. Jag är i alla fall glad att jag överlevde.
Efter några minuters busstur, där jag mest satt med nosen tryckt mot fönsterrutan för att hinna se så mycket som möjligt av min gamla hemstad, så fick jag krama på min ex-sambo (ja jag vet att ex-kombo kanske är rätt ord men ändå...) igen. Fina fina ex-sambo, min termin i Köpenhamn hade inte varit hälften så bra som den var utan henne. Att få dela lägenhet på Svanevej tillsammans gjorde att jag vaknade med ett leende på läpparna varje dag och jag kommer alltid att se tillbaka på Köpenhamnstiden som en av de bästa i mitt liv.
Det blev en riktigt bra fest som inte slutade förrän klockan slog 04.17. Jag fick vara i min gamla hemstad, krama och träffa massa vänner, sova i min förra lägenhet och återigen cykla på Köpenhamns gator. Kan nog inte önskat mig så mycket mer av en fredag.
Sist men inte minst måste jag säga att det i mitt rum i lägenheten på Svanevej idag bor en mycket värdig efterträdare.
Snart så...
Ungefär hur bra som helst...
Söderöver
Torsdag
Uppsala - Arlanda
Arlanda - Ronneby
Ronneby - Hällevik
Fredag
Hällevik - Köpenhamn
Lördag
Köpenhamn - Hällevik
Hällevik - Sölvesborg
Sölvesborg - Hällevik
Söndag
Hällevik - Ronneby
Ronneby - Arlanda
Arlanda - Uppsala
Så nu vet ni vart jag kommer att befinna mig de närmsta dagarna : )
En bra fotbollsonsdag helt klart
Vågar jag tala om vilka jag håller på?
Blir det en bra dag?
Men om man börjar dagen som jag gjorde idag med att sova alldeles för länge, snooza Yummy cirka 8 gånger vilket resulterar i ett stressanfall så fort den börjar spela "I´m feeling yummy head til toe...", absolut inte ha några kläder att ha på sig till jobbet, frukost är inte ens att tänka på och under den obligatoriska tandtrådningen så slinter man så att tandköttet skärs upp och orsakar blodspillan och en mascaraborste i ögat senare så är man i alla fall på väg på cykeln... jo men då ramlar cykelkorgen av. Väl på jobbet så satt jag bänkad framför datorn för att göra mitt yttersta för att få tag i några av de där extrasläppta biljetterna till U2 på Ullevi i augusti och lyckas efter långt köande att få tag i fem stycken (wiii) för att tre sekunder senare förlora dessa när Internet Explorer bestämde sig för att stänga ner sig självt.
Ungefär där tänkte jag att nej men nu går jag hem och drar täcket över huvudet och stannar där hela dagen.
Tack och lov för fina Kajjan som köat i telefonkön och fått tag i tre biljetter till U2. Så just nu är status: alldeles strax dags för en god lunch, den nya uppsatsdelen är klar för att skickas in, Sirius möter AIK ikväll på Studenternas, jag åker hem och får krama familjen imorgon, jag åker till Köpenhamn på fredag, på söndag får jag pussa på Myran igen och inte minst i augusti ska jag skrika det högsta jag kan efter U2.
Det går bra nu.
Kom på en sak...
Fick alldeles nyss en sms om att låna ut en gammal pluggpärm och inga problem i fix.
Sen kom jag på det. Pärmen är i källaren. I den där mörka, läskiga källaren. Den som Myran brukar få följa med mig ner till när jag ska hämta något.
Med tanke på att jag nu i dagarna knappt ens vågar vara i själva lägenheten och att det är ett helt äventyr när man ska tvätta bort sminket på kvällen (då måste man ju blunda och då har man ju inte koll på om någon av spökena tittar fram, så jag brukar lösa det genom att tvätta ett öga i taget och med hjälp av det andra "vara på min vakt"), så känns det ju som ett mission impossible att våga mig ner i källaren.
Funkar överfallslarm på spöken?
Ont i ryggen
Har nämligen blivit helt övertygad om att det spökar i vår lägenhet. Balkongdörren har öppnats utan att jag öppnat den, sovrumsfönstret har stängt sig utan att jag stängt det... Och det är ju bara jag där hemma och kan inte "skylla" på Myran.
Så det är sömn på soffan, framför tv:n och med alla lägenhetens lampor tända. Ser fram emot elräkningen.
Dock så gjorde jag något ovanligt igår. Jag kände som sagt av någon form av annalkande halssjukdom och det var läge för lite vila. Så jag stängde av datorn och mobilen och var därmed ej anträffbar i några timmar medan jag kollade på film. Eller nu ljuger jag lite för mobilen stängde av sig själv när jag pratade i telefon men sen när jag satte den på laddning så lät jag den vara avstängd. Läskigt men skönt.
Har förresten fått rapport från Myran i NY och hon verkar ha det underbart och verkligen vara på ett äventyr. Ser fram emot en sambomysmiddag och lång uppdatering när hon är tillbaka i Hus Nr 13.
Detta har jag inte tid för...
Det kittlar i halsen. Huvudet känns lite tungt. Den där högra halsmandeln känns, oroväckande nog, något svullen.
Jag har precis googlat halsfluss för att kolla upp symtomen. Egentligen behöver jag inte googla, jag har haft halsfluss cirkus 1 715 000 gånger under mitt 24 år långa liv, så jag vet hur det känns när halsflussen är på väg.
Och jag har inte tid just nu.
1. Jag måste jobba fyra dagar denna veckan
2. Jag måste skriva på uppsatsen alla dagar denna veckan och
3. Jag vill så väldigt gärna åka till Köpenhamn på fredag
Produktionsdag
Päronen är på solsemester, Myran är i NY och jag... är i bibblan. Inte lika glammigt kanske.
Men sen har jag haft mycket fina dagar fredag-lördag, som till 90% har spenderats i Stockholm. Tog tåget ner till Stockholm i fredags eftermiddag för en liten afterwork. Sen att jag varken hade workat eller pluggat det spelade väl ingen roll?
K var lite orolig över mitt lokalsinne, eller avsaknaden därav, och undrade om jag verkligen hittade till Hotellet. Korsningen Linnégatan-Grev Turegatan. Ja då ingen fara, svarade jag. Taxin hittade alldeles utmärkt.
Så det blev ett glas rosé på Hotellet, som var ganska överbefolkat, massa människor från Uppsala också vilket var kul. Efter ett besök på Story Hotell senare så landade vi hemma hos paret på Kungstensgatan för lite middag. Sen hann vi faktiskt med en liten liten utgång också innan vi somnade för natten.
Till frukost bjöds det på underbara American Pancakes med glass, blåbär och lönnsirap... Alltså jag vet inte om det finns något bättre i denna värld. Paret firade ett-års dag (något försenat) och lilla K fick också tre fina rosor till frukosten.
Jag hade tänkt att det skulle bli en tidig hemfärd till Hus Nr 13 men vädret var underbart och paret skulle ut på stan för att titta på balkongmöbler så jag hängde på. Femte hjulet någon? Att följa med ett par som ska enas om vilka balkongmöbler som ska inhandlas visade sig vara mycket mer underhållande än man kan tro, resultatet blev i och för sig att inga balkongmöbler inhandlas så fortsättning följer.
Det fina vädret firade vi med en fika i Kungsträdgården och sen var det faktiskt dags för mig att lämna paret ensamma för att få mysa på deras dag.
Och nu sitter jag här på JB och försöker formulera syfte och avgränsningar i uppsatsen.
Min senaste idé
Idag gör jag...
Har dock hunnit med att gråta en liten tår. Lämnade Myran vid tåget till Arlanda för någon timme sedan och ingen av oss är särskilt bra på avsked. Men sen ska hon faktiskt bara vara iväg en vecka. Skärpning liksom.
Hur ska vi klara att inte bo ihop för resten av våra liv? Hela grejen med att vi snart måste bestämma oss om lägenheten och kanske till och med flytta isär behandlar vi båda två genom att strutsa, vi pratar helt enkelt inte om det. Inte så många vuxenpoäng på den kanske.
Nej nu är det dags att ta tag i dagen för jag sitter fortfarande i träningskläderna (just det, har hunnit med att springa en runda också) och det är något finskt tv-program på tv. Utan text. Inte alls särskilt intressant.
Vem försökte mörda Valdemar?
Som husdjur i Hus nr 13 har vi vår lilla Valdemar, som är en liten försynt sak. Han är en ren (?) gjord av gran med ursprung från Frankfurt. En ganska lättskött krabat måste jag säga. Tur är väl det för vi vet ju hur det gick för fiskarna... nej just det det pratar vi ju inte om.
Han börjar kanske bli lite till åren Valdemar för hans päls har bytt färg från att vara härligt skogsgrön till en lite mer beige-brun färgskala. Men vi älskar honom ändå.
Sedan våren har kommit till stan så får Valdemar bo ute i friska luften på balkongen, tragiskt nog så försvann Valdemar från balkongen under valborgsfirandet. Hus nr 13 tänkte att han kanske fick nog av den höga musiken och bara tog sig en liten paus och snart skulle komma tillbaka. 
Men så en dag hittar Myran honom i busken nedanför balkongen. Och med tanke på att Valdemar inte kan flyga så har han ju inte direkt tagit sig dit själv utan fått "hjälp på traven". Den som har "hjälpt på traven" ligger illa till ska jag säga.
I grannskapet finns vissa som har visat en nyfunnen tendens att lockas av rock n roll-livet, i vilket ingår att kasta ut föremål som exempelvis fåtöljer från balkongen - vissa är på sannolika skäl misstänkta för att ha utsatt Valdemar för våldsbrott.
Grillad
Har börjat morgonen med uppsatshandledning. Det var väl ganska väntat att det skulle bli avgränsa, avgränsa, avgränsa som budskap.
Så nu har jag ny deadline i helgen där jag i princip ska göra om allt som jag skickade in igår. Och egentligen har jag inte ens börjat skriva uppsatsen på riktigt, utan har fastnat någonstans på syfte och avgränsningar aka att jag har fastnat på vad jag egentligen ska skriva om. Just nu drömmer jag om att byta karriär, typ lejontämjare kanske? Eller varför inte läskedryckstillverkare?
Planerad inlämning av uppsatsen i juni kommer inte bli verklighet. Ska jag opponera och bli opponerad på, som krävs för att blir klar på riktigt och kunna plocka ut examen, så kommer jag bli klar först... i höst. Så den där drömmen om en examensfest hemma i trädgården i Blekinge till sommaren kommer nog inte gå i uppfyllelse. För att använda en god väns uttryck så segt är vad det är.
Fast vad tusan egentligen. Diplomeringen är ju ändå inte förrän i oktober. Och det är ju roligare att plocka ut examen i anslutning till diplomeringen visst? Fast alltså hur länge har man pluggat nu egentligen... Herr Ågren är ständigt närvarande just nu.
Fast en ytterst god idé som poppade upp igår var en resa i höst. Barca-resan blev ju som bekant avskriven som idé då ingen av tjejerna (jag inräknad) lyckades hitta tid innan sommaren. Och under sommarmånaderna kommer vi inte heller att lyckas komma iväg (förutom småtripper till Gotland, Västkusten och den kungliga hufvudstaden då självklart). Men NY i början på hösten hur låter det? Jag fick ett jublande gensvar från 1/4 av den blekingska tjejligan, nu återstår bara att övertyga de resterande 2/4 och sen är det NY here we come.
Nej nu ska jag väl bråka lite med den där uppsatsen...
Nytt missförstånd
Fick höra igår "heter det verkligen coollugn?" angående att jag skrev att Myran var coollugn när jag skulle leka frisör.
"Heter det inte ko-lugn?"
Inte en chans, tänkte jag.
Men efter lite hjälp på traven av Mr Google så heter det ju självklart ko-lugn.
Har nog fortfarande lite svårt att smälta att så är fallet dock. Arkiverar denna lärdom i samma fack som förvirringen kring att bokhandel heter boklådor i pluralis.
Myran har stött på patrull
Finn fem fel
Och så svaren...
I en båge från vänster:
1. Facebooking samtidigt som uppsatsskrivande
2. Så stavas väl ändå inte symtom?
3. Samma som ovan. Börjar nog bli trött...
4. Msn-konversation med Myran samtidigt som uppsatsskrivande
5. Klockan har passerat 18 och jag är dels kvar i bibblan (gick till JB efter jobbet) och sen är jag inte heller klar - undra varför?
Rädsla på kontoret
Det hela började med att jag gick upp för att hämta kaffe och råkade klampa in i fikarummet när golvet var nytorkat. Jag försökte med ett leende och "oops här kommer jag och förstör". Men fick snabbt lära mig att det där leendet inte alls gick hem. Utan jag fick tillbaks ett "måndagar, onsdagar och torsdagar torkas golvet mellan 10-11". Utan leende.
Detta betydde antagligen att man inte under några omständigheter fick hämta kaffe just då, eller att befinna sig i fikarummet alls. Egentligen borde ju detta inte vara så svårt. Jag har för säkerhetsskull inte gått upp i fikarummet mellan 10-11 vilken dag det än har varit.
Tills man glömmer bort. Igår glömde jag bort och spatserade glatt upp för att hämta kaffe cirkus 10.30. Den stängda dörren borde ju fungerat som en påminnelse. Men nej. Jag har nu lärt mig vad en så kallad killerblick är eller även omnämnd som onda ögat.
Idag lyckas jag bli kaffesugen precis 10.15. Varför är min kaffeklocka inställd på just dessa tider? Jag smög ut i korridoren och såg faktiskt städerskan utanför mitt kontor. Vilket innebar att fikarummet var fritt. Så jag tog trappan upp i några snabba steg och hämtade mitt kaffe.
Väl nere i korridoren fanns städteamet kvar och jag log glatt mot dem, glad över min kaffekupp. Och spillde sedan ut kaffe över korridorsgolvet. Som var nytorkat.
Jag fick inte mitt leende besvarat. Dock fick jag en mopp i min hand.
Detta må vara en av de dummaste idéerna vi kommit på...
...men jag ska klippa Myran.
Myran har världens finaste, världens tjockaste hår och självfall.
Behöver jag säga att det är lite ångest i luften i Hus Nr 13. Från min sida då alltså. Myran verkar coollugn.
Nu ska jag googla "klippa hår".
Dagens lärdomar
Idag har jag lärt mig
- att en smoothie är mycket godare om den är kall
- att man blir blöt om vänsterfoten om man trampar i en vattenpöl
- att en blöt vänsterfot torkar otippat långsamt
- att man kan bli förvånad över hur mycket jobb som hinner hopa sig på skrivbordet när man är upptagen med att fira valborg
- att lunchshopping visst det skingrar tankarna, i cirka fem minuter
- att man kan bli ytterst förvirrad över om frukt är farligt eller inte
- att om man tänker "jag tar lacosteskorna till jobbet idag för jag orkar inte gå i heels och jag har ändå inget klientmöte idag" så dyker det upp ett klientmöte
Nostalgi på hög nivå
Fick denna bild mms:ad till mig för ett tag sedan, den har glömts bort i mobilen för att hittas idag.
Vet inte riktigt vad som är läskigast
- att jag fortfarande inte minns vad tusan det är vi gör
- att det ser ut som om jag har någon form av gnuggis på underarmen
- att jag inom en snar framtid kommer att få ett hotbrev alternativt hotsms för att jag publicerar bilden eller
- att bilden fortfarande sitter uppe på något form av kollage på kära Furulundsskolan
Det tar sig...
JB-dag
I samklang med Myran hade jag bestämt att det skulle bli Juridiska idag, och plugg. "Det blir liksom inget riktigt gjort om man sitter hemma" var motiveringen. Sagt och gjort, imorse (läs lunch) tog vi oss till Jb.
Snart två timmar har gått och jag stirrar fortfarande på ett tomt worddokument. Rader ska fyllas och lämnas in på onsdag.
Men det är mycket roligare att busa med Myran, fundera över vad vi ska göra på midsommar, dricka kaffe och allt annat övrigt. Allt annat än Vård i livets slutskede - när juridik möter medicin.
Är det ett alternativ att rymma nu?
Valborg i bildformat
Dagen som gått...
Valborg
Än så länge har jag tyvärr inga bilder att bjuda på, och de säger nog det mesta, bilderna finns i kameror som sitter på ett tåg tillbaka söderöver. Eller ja kamerorna sitter ju självklart inte, men anywho...
13.51 i onsdags stod jag redo på perrongen för att möta tjejerna. Allt var förberett. Till och med picknicken som vi skulle ha på valborgsmorgonen stod redan klar i kylen. Så det var egentligen bara att sätta igång med Kvalborg.
Inledningen blev en kombination av tal och frågesport. Jag presenterade staden Uppsala, Djäknegatan, valborg och framför allt tjejerna för varandra. Det gällde att lyssna ordentligt för sedan blev det läxförhör (läs frågesport) och vann gjorde K.
Efter hämtning av fler gäster så var det dags för grillning. Tyvärr så hade den svenska våren bestämt sig för att inte visa sig från sin finaste sida så den planerade grillningen gick inte att utföra. Så vi trängdes runt köksbordet här hemma i hus nr 13, avnjöt en angenäm kycklingprovencale med rosé men... var det inte lite stelt? Kanske inte så konstigt när alla var ganska nya för varandra. Men tackar vet jag för Blekingetöser - för det fixades när L brakade igenom stolen och landade på golvet. Isen var därmed bruten och inget KALAS utan kras - visst?
Det bar av till Stockholms Nation kring 20-tiden och vi spenderade tiden i kön med att spela sanning och konsekvens, något vi gärna drog med de andra i kön på också, lite blandat resultat kanske men bra försök. Sedan blev det en riktigt bra kväll - tjejerna var här, vi träffade en massa roliga människor och hela staden var i gungning. Just då kanske jag inte tänkte väldigt mycket på mailet jag fått från min handledare dagen innan som talade om hur mycket jag har att göra på uppsatsen (nästa del lämnas in 6/5). Just det mailen har jag inte kollat på några dagar nu...
Kvalborg blev ändå en ganska tidig kväll, lite vuxenpoäng på hemgång vid 24-tiden, sen blev det i och för sig jordgubbar, kladdkaka och någon öl till när vi kom hem men ändå.
8.00 ringde väckarklockan på valborgsmässoafton. Jag hade änglar från Blekinge här som gäster som ställde sig och diskade från gårdagen och sen gav vi oss iväg till parken för champagnefrukost och picknick och sen en efterföljande champagnegalopp på Snerikes. Även detta blev fantastiskt. Strålande solsken, jordgubbar och champagne i parken och sen vansinnigt rolig galopp. Myran och jag dansade tills benen inte bar längre, eller tills conversen var tillräckligt fyllda med lera för att någonsin bli ljusgula igen.
Och inte var det slut nu. Nu så här i efterhand förstår jag kanske inte riktigt hur man orkar, men vi lyckades ladda om och ta oss till Saluhallen en runda på kvällen också. En liten runda blev det bara dock.
Gårdagen spenderades med en stadsrunda, kaffe i solen och ett kyrkobesök. Något ordentligt var jag ju tvungen att visa tjejerna. Och kontrasterna mot hur de tidigare dagarna hade spenderats fortsatte på kvällen när vi myste i soffan och hamnade framför Humorgalan på Tv4. Det minsta jag kan säga är väl att det kändes lite i samvetet. K och jag är nu stolta världsföräldrar, inte för att bota vårt dåliga samvete utan för att vi fortfarande har kvar på kontot från vår biståndsresa till Filippinerna och tyckte att detta var ett bra tillfälle att använda dem.
Vilket var min favorit? Vilken kväll blev den bästa? Måste nog säga Kvalborg. Nej förresten jag säger galoppen. Nej ändrar mig igen Kvalborg. Eller kanske picknicken och sen galoppen. Nej tusan Kvalborg var nog bäst.
Nu sitter jag här i soffan med en kaffe, har hunnit med en springtur, Blekingetöserna är tillbaka söderöver och KALAS är upplöst. Ja det är lite trist. Saknar dem redan. Men sen är det solsken ute och sommaren är på väg med stora steg och det känns faktiskt allt annat än trist.
