husnrtretton

Om någon hade frågat mig idag vad jag har gjort hela dagen så hade jag tro det eller ej svarat "sågat 2,5 kubik". Jag har, och nu är jag helt uppriktig, stått vid en såg hela dagen och sågat upp plankor till mindre plankor som vi kan elda med i vinter.

Sådana där hörselskydd hade jag också minsann.

Mor kom fram efter ett tag gav mig en kram och frågade "hur känns det att ha blivit lantis?" och så skrattade hon lite. Antar att dagens outfit inte såg så Stureplan-inspirerad ut utan snarare trädgårdsinspirerat. 

Och jag som har svurit på att aldrig välja kläder efter devisen "praktiskt och oömt" ja ja...

Och det värsta?

Det var ju riktigt roligt att stå där vid sågen. 

Nej nu får jag nog gå och sätta på mig heelsen så jag studsar tillbaka till mitt vanliga jag. 

Fast kanske är lite konstigt att komma i heels till en spelkväll? 

 

Ja välkommen fredag... eller jag till och med välkommen helgen. Denna veckan har jag jobbat alla dagar och inte har det varit särskilt lugnt heller. Sen har jag ju hunnit med att flytta. Och sen har jag ju hunnit med att ta igen lite av vad jag har missat den senaste tiden gällande nätsurfande - uppdaterat mig på diverse bloggar, facebook och framför allt tackat alla som grattade mig på min 25-års dag för några veckor sedan.

Vad jag försöker säga är väl egentligen bara att det har varit en fullspäckad vecka. Fast det är väl bara trevligt med lite tempo?

Efter jobbet idag stod Skrutten utanför och väntade med en stor rosbukett, det var minsann så att det var min namnsdag idag (inte ens jag själv hade koll på det och det är bara mitt mellannamn Elsa) och det var visst värt att få blommor för. Det slutade inte ens där utan det bjöds på en eftermiddagsfika också.

Nu måste jag slänga mig i duschen för det är dejt ikväll. Vet dock inte vad det är Skrutten har i kikaren. Spännande va?

Vad har man egentligen gjort för att förtjäna allt detta en vanlig fredag? Eller kanske är det för att det är min namnsdag? Eller nja... kanske inte.

Detta inlägget är tillägnat Telenor... Eller nej de ska nog inte ens få så mycket... Detta inlägget handlar om Telenor.

Det började med att internetabonnemanget i Skruttens lägenhet gick ut, han hade stängt av det för att det snart var dags att flytta därifrån, dock hade det glömts bort att informera mig om detta och när jag då för cirka en månad sedan skulle surfa en runda och det inte fungerade så utbröt panik.

Eller ja det kanske är lite att överdriva, men utan att krydda historien så kan man väl säga att jag är ganska van vid att ha internet tillgängligt och gillar att ha det så.

Så jag tänkte att jag skulle beställa ett mobilt bredband illa kvickt. Sagt och gjort så beställdes det ett mobilt bredband från Telenors hemsida, lyckades faktiskt undvika att även klicka hem en underbar rosa mini-pc, ungefär dit gick allting smidigt och bra.

Sedan visade det sig att de av "säkerhetsskäl" bara skickar produkten till den adress man är folkbokförd på, vilket vid denna tidpunkt var Djäknegatan i Uppsala, och detta var ingenting som man valde själv utan det dök upp först på orderbekräftelsen när beställningen redan var ivägskickad.

Det var lördagen den 3 oktober som jag beställde det mobila bredbandet, i och med att det var lördag så väntade jag tills måndagen och tänkte prata med dem på kundtjänsten och säga till dem att jag minsann bor i Blekinge nu.

Efter några minuter i telefonkö så fick jag höra av kundtjänsten att jag inte kunde prata med dem utan fick ringa till Schenker, när jag ringde till Schenker så sa de att jag skulle prata med Schenker Privpak, när jag pratade med Schenker Privpak sa de att jag skulle prata med Telenors kundtjänst.

Suss - Men jag har ju precis pratat med dem och de sa att jag skulle ringa till er och nu har jag suttit i telefonkö på tre...
Kvinna på Privpak - Det spelar ingen roll.

Kände att det kanske inte väntades så mycket hjälp där så jag ringde tillbaka till Telenors kundtjänst, de kunde dock inte hjälpa mig utan jag fick istället en mailadress till någon form av internetbutik. Så jag mailade, trots stressen över att de skulle hinna skicka hela paketet över till Uppsala om jag inte fick någon hjälp och det snart.

En vecka gick och inget svar på mitt mail fick jag. Vad jag dock fick var en avi, via eftersändingen, om att jag kunde hämta mitt paket på Hydro Råbyleden i Uppsala.

Då var det bara att ringa till kundtjänsten igen och vänta de där minuterna i telefonkön igen.

Då makulerade hon den beställningen som hade gått till Uppsala och sa till mig att det nog var bäst om jag åkte till en butik, så skulle jag få bredbandet direkt. Och det räckte visst med en återförsäljare bara. Så jag åkte till Audio Video i Bromölla och stod där och diskuterade fram vilket sorts bredband jag skulle ha. Efter cirka 45 minuter så bestämde jag mig för att det nog var bäst att ta ett bredbandsalternativ utan bindningstid men att betala lite mer för modemet, med tanke på hur Telenor verkar fungera.

Strunt i och för sig i vilket bredbandsalternativ jag valde, saken var den att det fungerade inte där heller. Återförsäljaren kunde visst inte sälja något bredband utan bindningstid till mig, han saknade visst någon subvention från Telenor jada jada jada. Ungefär då var jag riktigt less. Så jag ringde kundtjänst igen.

Och frågade barskt vad jag skulle göra och vad närmaste ställe fanns där jag kunde få ett mobilt bredband idag. Det visade sig att jag kunde få all hjälp som jag behövde på Ekohallen i Fjälkinge (typ en allt i allo-affär) där det fanns en försäljare för Telenor Express.

Det de inte visste i kundtjänsten var att denna killen som stod som försäljare för Telenor Express på Ekohallen i Fjälkinge var den mest otrevliga försäljaren ever (och som person) som jag någonsin mött. Och inte nog med att han var otrevlig - han ljög - han stod och sa att det bara fanns 24 månaders bindningstid och ingenting annat, oavsett vart jag vände mig i Telenors organisation.

Suss - Men på hemsidan står det ju...
Idioten - Spelar ingen roll.
Suss - Men de i kundtjänsten sa ju...
Idioten - Vart är det du vill komma egentligen?

Så jag gick därifrån med ett mobilt bredband med 18 månaders bindningstid (han sa att han var riktigt riktigt schysst då) och i bilen hem så tårades mina ögon. Vad ska man behöva utstå för att få tag i ett bredband?

Två dagar och ett oöppnat bredband senare så ringde jag till kundtjänsten igen och väntade minuterna i telefonkö igen. Ungefär då var jag väldigt väldigt less. Berättar hela historien igen för en (återigen) ny person som lovar mig dyrt och heligt att hjälpa till. De skickar ut en returpåse för det bredbandet som jag hade hemma och sen kunde hon ju beställa nytt bredband till mig men då skulle det ju ta sju arbetsdagar innan det kom, så det kanske var bäst att jag åkte till en butik och fick ett i handen direkt.

Så jag åkte tre mil till Kristianstad för att jag var så frustrerad och hade flängt mellan städer (ja eller byar) och suttit alldeles för många minuter i telefonkö så jag ville ju ha bredbandet just då. Och i Telenorbutiken skulle de minsann kunna hjälpa mig med både bredband utan bindningstid och få slippa anslutningsavgiften.

Men nej, de kunde inte alls hjälpa mig i butiken. De kunde inte ta bort anslutningsavgiften, vilket hade blivit en principsak vid det här laget. De rådde mig att ringa kundtjänsten. Ungefär där så ville jag bara skrika Men jag har ju för f-n precis gjort det och de bad mig för i h-lvete att åka dessa mil hit för ni skulle ju hjälpa mig med all j-vla skit!

Nu gjorde jag ju nästan så, fast med lugnare röst och utan svordomar, tänkte att det var bättre att väktaren slapp tillkallas.

Så jag gick utanför butiken och ringde till kundtjänsten igen och berättade hela historien igen och nästan bad om att någon skulle hjälpa mig. Då verkade en kille i alla fall ta det på allvar och hjälpte mig att beställa ett nytt bredband och bjöd på ett säkerhetspaket också. Det skulle ta max två dagar.

Fem dagar senare satt jag i kundtjänsten igen, folk svarade i andra änden, folk i andra änden lovade att "kolla lite närmre" och sedan ringa upp. Inga av dessa löften infriades. Dock kom det en avi på posten och bredbandet fanns att hämta ut på Hydro Råbyleden i Uppsala. Vid denna tidpunkt var jag inte ens folkbokförd på Djäknegatan längre (so much för deras av säkerhetsskäl så...) och det enda som sas var att det hade skett en "miss i systemet" och jag skulle få bredbandet skickat till mig inom maximalt två dagar.

Självklart tog det mer än två dagar innan bredbandet kom på posten. Men nu är det i alla fall här och till och med så fungerar det.

Dock har jag inte sett röken av något säkerhetspaket som ska skydda mig och mitt mobila bredband ifrån virus och sedan så fick jag en ny avi idag med rubriken Ditt paket har kommit. De har alltså skickat ett till.

Min enda fråga är - vad sysslar de med egentligen?

Telenor kan förvänta sig ett långt klagobrev, med underskrift och allt, innehållandes att jag först och främst vill ha en skriftlig bekräftelse på att jag inte står som betalningsansvarig för fyra olika bredband och sedan får de gärna slänga med en rejäl kompensation, kanske till och med en blombukett som plåster på såren.

Nu är Bruce inte direkt av den minsta hundrasen så då är det inte några tennisbollar som gäller, utan man får använda sig av fotbollar när det är lekdags.

Behöver jag nämna att jag håller mig på behövligt avstånd? 

Kommunen har utsmyckat en rondell i min favoritfärg rosa. Nu kan man ju tro att de har gjort det för att jag fyller 25 om mindre än en vecka (oj oj oj...) och liksom vill göra det som en liten grattisgest. 

Men nja, det är nog mer troligt att de gör det för ett viktigare ändamål - så som Rosa Bandet och bröstcancerforskningen.  

 

 

 

Sitter hemma hos Kajjan och vi har precis mumsat i oss kronärtskockssoppa med heta räkor och kanelbullarna står och jäser. 

Fredagsmys har blivit fredagsmus sedan Kajjan sa fel haha. 

Nu ska vi spela lite kort här hemma på Östra Storgatan. Skitgubbe verkar det bli. 

 

 

 

 

 

Min gamla skola


Födelsedagsbarnet i mina gamla korridorer

 
Lunch på Café Norden

Dagen igår spenderades med strosande på Ströget och dess butiker, ett litet återbesök på min gamla skola och en lunch på underbara Café Norden.

På Café Norden kunde vi inte bestämma oss för vilken sallad vi skulle beställa, allt lät helt enkelt gott. Då såg vi att de hade något så smart som en "trippelsallat" - en sallad med lite av varje av de tre sallader som fanns på menyn. En sådan fick det bli. Så det mumsades på lite sallad med varmrökt lax, lite sallad med bresaola och getost och sedan lite på en ceasarsallad. Och alla smakade fantastiskt. Skulle nog kunna åka tillbaka snart igen bara för att gå på Café Norden.

Det råkade bli lite shopping också, fast egentligen så gjorde det ju inte så mycket för jag hittade noll och ingenting när jag var i Stockholm förra veckan. Kanske inte helt otippat så hittade jag ett par nya skor. Kajjan var en äkta bästis när Skrutten höjde på ett ögonbryn, när han hämtade oss vid tågstationen efter hemfärden, och jag berättade om det nya inköpet. Kajjan sa helt enkelt "Hon var bara tvungen att ha de skorna".

Extra roligt igår var också grattishälsningarna som Skrutten hade skickat med oss. De var vykort med grattishälsningar från vänner som gratulerade Kajjan på 25-års dagen samt berättade ett minne som de hade av henne. Hon fick ett kuvert lite då och då, och såg lika glad ut varje gång.

En bra dag hade vi igår helt enkelt.

Sitter hemma hos Kajjan och kikar på när hon gör sig i ordning för avfärd. Jag och Skrutten kom hit och överraskade henne med födelsedagsfrukost.

Hon fyller nämligen 25 år idag den lilla Kajjan.

Så vi har tagit ledigt från våra respektive bankjobb och ska spendera dagen i Köpenhamn istället.

Vi ska fika, shoppa lite, kanske gå på något museum och bara strosa runt. Kan det bli annat än en bra dag?

 

 

 

 

Och sedan en rubrik i fet stil med budskapet "Snöoväder in över Sverige" på Aftonbladets hemsida.

Och jag;
1. Får panik - när... var... eh... sommaren är över då alltså?
2. Är otroligt glad för att jag har fått ner höstgarderoben ifrån förrådet i Uppsala. Välkommen säger jag till höstjackorna, stövlarna och raggsockorna.

Det blev en blixtvisit uppe i Stockholm och Uppsala över torsdagen och fredagen. Den mesta tiden har ju spenderats i bilen så på något sätt känns det knappt som om vi hann se någon av städerna.'

Två dygn = 48 timmar och av dessa har vi spenderat över 17 med bilkörande.

Det bar i alla fall av i torsdags och efter en "liten" roadtrip var vi uppe i Stockholm vid 18-tiden. Lite glatt överraskade var vi - för vi hade nämligen lyckats köra upp på lite mindre än 6 timmar... Men sen tog det en timme att leta efter parkering i den kungliga hufvudstaden - så då var vi kanske inte lika happy längre.

Det bjöds på chili con carne hemma hos Lilla K på Kungstensgatan. Roligast av allt var att vi hade planerat en liten kupp, där Myran var alldeles ovetandes om att det inte bara var hon som skulle bjudas på chili con carne utan att det också skulle överraskas med besök från söder.

Det var faktiskt otroligt kul att se hennes reaktion som kan beskrivas som "jag försöker se ut som en fågelholk"-ansiktsuttryck.

Något glas vin och uppdaterande av juridik, lägenheter, hus, dejtande och livet i övrigt senare så var det dags att säga god natt.

Fredagsförmiddagen spenderades med långfrukost (tack Lilla K) på underbara Kungstensgatan och sedan en liten promenad på stan. Självklart när man (läs jag) har tänkt att det skulle spenderas några kronor i huvudstadens butiker så hittar man (läs jag) ingenting.

Så vi åkte vidare till Uppsala och fyllde bilen med flyttkartonger och satte sedan av tillbaka söderöver. Det var faktiskt en konstig känsla att vara tillbaka i gamla hemstaden måste jag säga.

Skrutten avslutade dagen med att skicka sms till sina vänner där han ställde frågan "Finns det verkligen några skor kvar i Uppsala? Denna bilen är onekligen fylld av dem..."

Äsch, skor är livet - visst?