husnrtretton

 

 

 

...mycket duktiga städtanter också. Det heter nog hygientekniker nu för tiden, men städtant låter liksom lite mysigare.

När vi anlände till Kalmar igår så tog vi först en liten promenad ner till Mcdonald´s för middag. Under promenadens gång utfördes det en "Kalmar Quiz", jag var helt värdelös, så jag tycker inte att vi pratar så mycket mer om det.

Tillbaka på Fabriksgatan så ställde vi timern och var fast beslutna på att klara målet på en timme. Efter 63 minuters skrubbande, dammsugande, torkande och svettande så var vi faktiskt klara.

Sen var det dags för K att stänga dörren till lägenheten. Lägenheten som varit hennes hem de senaste åren. Måste säga att jag är mycket stolt över henne, för det var bara en liten tår i ögonvrån som kikade fram. Hade det varit jag så hade jag säkerligen hulkat som ett litet barn.

En gång i tiden så hittade jag en  sommarstuga här hemma i Hällevik. Eller sommarstuga är nog kanske lite fel att säga, det var nog snarare ett ruckel. Det där lilla rucklet ville jag i alla fall köpa, renovera och göra till min sommarstuga.

Sen så blev det aldrig så. Antagligen främst för att jag var cirka 15 år när jag hittade sommarstugan och inte hade den blekaste aning om hur man renoverade en stuga eller ens om jag skulle vilja ha en sommarstuga i Hällevik i framtiden.

Men varje gång jag gick förbi den där stugan så tänkte jag på att jag skulle köpt den.

För något år sedan så berättade mor att stugan var såld och det kändes faktiskt väldigt konstigt.

Varje gång jag går förbi den nu så renoveras det för fullt.

Efter denna stuga har jag inte hittat någon lägenhet, stuga eller hus som jag har känt samma sak för, den där "måste ha"-känslan.

Förrän denna sommaren.

För första gången hittade jag ett hus som jag faktiskt skulle kunna ha köpt. Varenda dag efter det har jag kikat in på Svensk Fastighetsförmedlings hemsida för att se om det har blivit sålt, vilket det inte har blivit.


www.svenskfast.se

Förrän idag. Huset är sålt. Inte till mig, utan till någon annan.

Och hur känns detta då? Ologiskt trist faktiskt.

Även om jag vet att jag inte var/är i någon position alls att köpa hus (läs 24 år gammal, inget jobb, ingen fast eller ens säker inkomst och som ensam köpare) så kan jag inte riktigt skaka av mig känslan av besvikelse över att någon annan har köpt huset.

Ja ja vad är en bal på slottet...

Vissa hundar gick fint vid min sida


Medans andra skulle ut på egna upptåg hela tiden


Svensk sommar kallas det


Kolla jag fick ju styr på det där med två hundar samtidigt till slut (ja jag vet att bilden är suddig, men att hålla reda på två hundar och två koppel och sen ta bilder med bra skärpa är lite overkill faktiskt)


Åh nej ett hinder...



Vissa klarade det alldeles finfint


Men vissa fegade lite


"Ganska" fint


Två stycken som tycker det är mycket roligare att få gå lösa

Det var tänkt att det skulle bli ett litet bildmaraton över min skogspromenad med hundarna igår. Jag själv, två hundar, två koppel, två viljor (ja eller tre kanske...) - ja ni kanske anar att det var en anings problematiskt. Regnade gjorde det hela tiden också.

Men tyvärr så verkar min nyinköpta iPhone inte riktigt vilja som jag denna morgon och vägrar därför att ladda upp bilder. Så bilderna får väl vänta lite antar jag.

Fredagar är kortdag på jobbet (vi slutar klockan 15) och det känns alltid något stressigt för jag brukar försöka "få undan saker" så att det kan kopplas av under helgen.

Päronen håller fortfarande till på Bornholm, så jag är fortsatt husvakt. Vilket innebär att denna helgen blir lugn (förutom i morgonkväll) och ikväll står det på schemat... nä det står inget på schemat. Enda planen jag har är att renoveringen av sovrummet ska tas tag i och sen lite fredagsmys på det. 

Som en liten överraskning till päronen när de kommer hem så har jag tänkt att jag ska ha hunnit med att påbörja eller till och med göra klart målningen av rummet. Med "jag" så menar jag ju inte bara jag, utan smart nog har jag ju sett till att det finns några hjälpande händer.

Idag vaknade jag av päronen som skulle bege sig av till Bornholm över helgen. Jag minns att mor pratade med mig, jag minns att jag svarade, sen vad vi pratade om skulle ju vara intressant att veta.

Vanligtvis har jag bara mig själv att ha ansvar över på morgonen, och för att vara ärlig så är det inte så stort ansvar. Mest att välja och ta på sig kläder och sen ett ansikte som ska målas på.

Nu när päronen är borta är det dock en helt annan sak. Nu ska ett helt hus ansvaras för. Dörrar ska låsas, hundar ska rastas och samtliga husdjur ska få mat i magen. Och jag är väl inte känd för att vara ute i god tid och speciellt inte på morgonen, så erkänner att det var en "något" stressig morgonstund. Och nej mor, sängen blev inte bäddad...

Igårkväll var det kalas längre ner på Styrmansvägen. Tyvärr hade vädergudarna bestämt sig för att vara något griniga så det regnade större delen av kvällen. Satt och tänkte lite på hur konstigt de som lever i varma länder måste tycka att det är när vi svenskar sitter och huttrar i den svenska sommaren, under tjocka tröjor och partytält som skyddar, med en vägran att flytta in kalaset inomhus - för det är minsann sommar och den spenderar man utomhus.

Trevligt var det i alla fall.

Igår spenderade jag 61 minuter med att försöka "make up for" att jag varit totalt bortkopplad från världen de senaste veckorna, eller egentligen har jag inte varit bortkopplad från världen jag har kanske rättare sagt varit totalt fokuserad på världen här hemma i Sölvesborg.

Det har varit en alldeles underbar sommar hittills (den är minsann inte slut än) och jag har tyvärr inte hunnit med att blogga, facebooka, msn:a... och det klarar man väl sig utan egentligen... men jag har tyvärr varit väldigt dålig på att höra av mig till älskade vänner som befinner sig utanför Blekinges gränser.

Dåligt samvete är ett milt uttryck. Det känns som om jag inte gör annat just nu än ber om ursäkt för att jag inte har hört av mig på tre veckor eller tänker på vad jag "borde" göra åt vissa saker.

Så till alla berörda så förlåt.

Anledningen till att jag försvunnit lite från kartan är dock inte att jag har suttit och kurat i något hörn i min ensamhet (varför i hela världen jag nu skulle göra en sådan sak) utan tvärtom, detta har varit den bästa sommaren sen... ja jag vet inte. Den bästa sommaren kanske jag till och med vågar att säga.

Jobbet:
Jag trivs fantastiskt på mitt jobb. Utan att tänka på tönt-stämpeln jag säkert får för detta, men jag går verkligen med ett leende på läpparna till jobbet varje dag, att det tar slut i vecka 32 känns väldigt konstigt och ordet "semester" lockar inte alls.

Festerna:
En stor anledning till varför jag har varit så bortkopplad är alla sjukt roliga fester som vi varit på. Festivalerna har avlöst varandra och jag kan knappt beskriva hur kul vi har haft. Och det är väl så man utnyttjar en sommar bäst?


Killebom 2009

Som början hade vi Killebom (redan min första vecka hemma) och ibland kan de här festivalerna vara något som man går på för att det helt enkelt är det som händer och det finns kanske inte så många andra alternativ. Men i år var det tre rundor på stan (var av en väldigt lugn dock) på en vecka. Middag på restaurang, middag hemma med vännerna, förfest utomhus och alldeles ny solbränna på nosen. Sen all dans - en kväll avslutades med dans till Lasse Stefanz (ja jag vet...) under stjärnorna och en annan med röj på dansgolvet till stängning. Och sen all skratt. Kramp är ordet.


Rix Fm Festival Kristianstad 2009

Sen så kom Kristianstaddagarna som vi inledde redan på måndagen med ett besök på Rix Fm Festival på Stortorget i Kristianstad. Under tre timmar stod vi och knuffades med fjortisar, barnfamiljer och alla andra. Vi märkte att vi börjar närma oss 25 för det var inga glada miner där ett tag. "Var man själv verkligen så där jobbig?" tänkte jag cirka 1000 gånger. För det första så var man säkert det och för det andra så försvann 10 år snabbt när E.M.D kom ut på scen och jag i någon form av utomkroppslig upplevelse ser mig själv stå och skrika halsen hes och knäppa kort efter kort, så jag ska nog egentligen vara ganska tyst tror jag.

Mot helgen så var fredagen egentligen tänkt som en väldigt lugn sådan, men efter några ytterst goda mjölkdrinkar (farligt goda ska jag erkänna) så tog jag och ett gäng grabbar (jo men visst) sista tåget från Sölvesborg in till Kristianstad och dansade på Banken tills de stängde av musiken. Även om denna kväll kostade en farlig svarttaxi-resa hem i 160 km/h och en "smärre" huvudvärk dagen efter så var det värt det, OM det var värt det.

Lördagen så tog jag beslutet att vara chaufför (hade kommit på den fina idén att åka på loppis på söndagen klockan 6.15) och var kanske lite tveksam till om jag skulle kunna ha lika kul som kvällen innan. Jag dansar aldrig nykter har ju den där Uggla tjatat om i alla tider. Tror jag ska ringa Magnus Uggla någon dag för man kan minsann ha lika kul ändå, så 4.12 landade jag med huvudet på kudden efter ännu en festkväll.

Efter två timmars sömn åkte jag och mor till loppis och skulle sälja massor av kläder som vi inte längre önskade ha hängandes i garderoben. Otaliga kaffe senare så var det faktiskt en rolig utflykt, mest för att jag fick umgås med min mor en hel dag för mig själv. På vägen hem kunde jag inte tänka på annat än sömn.

Tills jag fick ett sms innehållandes "Dejt klockan 18?". Så klart att jag inte kunde hålla mig, sova kan man göra när man blir gammal. Och tur var väl det.

För att lägga till den sista festivalen på eventschemat så var det under helgen som gick Östersjöfestivalen i Karlshamn. I fredags var vi åtta tjejer på förfest hemma hos Jeppssons i Kladden och detta må ha varit den roligaste förfesten i hela mitt liv. Allt tack vare två underbara lekledare som överraskade oss med ett helt schema med lekar och upptåg för kvällen. Just nu har jag tyvärr inga bilder från kvällen, så i väntan på dem så avvaktar jag lite med att berätta om allt det roliga, så fortsättning följer - men till Adis och H.k. tack för en otrolig kväll.


Mjällby AIF - AIK + Åhus Beachhandboll 2009

Lite sportevents har vi också lyckats klämma in. En fin match på Strandvallen mellan Mjällby och AIK i Svenska Cupen (win win för mig) och sen en runda till Beachhandbollen i Åhus.



Fester, sport och jobb i all ära men något som jag nästan är mest glad för är allt mys som vi har haft. Grillning, kvällsdopp, dagar på stranden, bakning och godisätande har gjort min sommar helt underbar. Jag fick ett sms från Lilla L innan sommaren att vi skulle ha den "bästa sommaren ever" i år. Jag trodde nog inte på det då, men nu gör jag.

Ja det är väl bara att låta sagan fortsätta visst?

Nu har jag alldeles strax jobbat klart för dagen. Och vilken dag det har varit sen då. Allting har rusat på i ett rasande tempo. Men inte mig emot.

Och nedrans vad kul det är. Ja, jag vet lite nördvarning på den.

Men faktum är att jag har det ordentligt roligt på sommarjobbet. Det är ett leende på läpparna när jag går till jobbet och egentligen skulle jag kunnat sitta kvar många timmar till. Fast det kanske uppfattas som något knasigt om jag sitter kvar och jobbar av egen fri vilja istället för att ge mig ut i festivalvimmlet med tjejerna ikväll.

Så om några sekunder så springer jag in på toaletten och byter om till jeans. Sen lite jazz och mat. Senare en runda med tjejerna.

Nu vet jag hur man börjar en dag riktigt bra. Man vaknar av en 3-åring (tillhörande min plaststorasyster) som står med stora ljusblå ögon och tittar på en och undrar varför man fortfarande blundar.

När samma 3-åring någon sekund senare kryper ner under täcket för en liten mysstund på morgonen så är lyckan fullgjord. Bättre än så kan man väl inte starta dagen?

Tji fick jag.

För någon minut senare så kommer en 7-åring och joinar i mysstunden. Mitt hjärta smälte ungefär lika fort som choklad i solsken.

Ja, jag vet att det inte är ett vedertaget uttryck. Men det är nog lika bra att jag hittar på egna uttryck, för de som redan finns blir bara sneda när de kommer ur min mun.

Om det finns en dag på hela sommaren som jag hade velat vara ledig så är det idag. Då hade jag tillbringat hela dagen på stranden. Bjudit på glass, bullar och saft. Byggt sandslott. Eller kanske sådana där droppslott. Badat. Och sen läst en saga i skuggan.

Den biologiska klockan har gått från att säga tick tack tick tack till TICK TACK TICK TACK.

Just nu funderar jag på varför Karlstad ligger alldeles för långt borta från Blekinge.

Det är faktiskt galet vad tiden går fort. Fast samtidigt långsamt. Det händer ju så mycket hela tiden.

Idag var jag och hämtade ut mina saker som jag skickade från Uppsala med bussgods och det var bara några dagar sedan (fem för att vara exakt) som jag skickade dem, ändå känns det så långt borta. Det känns verkligen som om det var en evighet sedan jag stängde dörren på Djäknegatan och taxin körde mig till stationen.

Återigen så var det bara i fredags, ändå så känns det som en helt annan värld. Det är väl det också antar jag.

Nu när jag satte mig i datorn såg jag även de senast uppladdade fotona. En hel del bilder från flytten. Flytten? Idag är det en vecka sedan Ol var och hjälpte mig att packa, EN vecka sedan... Ja, jag ska sluta tjata.


Hus Nr 13


Det "absolut nödvändigaste"

Vad har hänt då? Självklart massor.

Bland annat:
Lilla L kom och hämtade mig på flygstationen i fredags. Landningen var en katastrof. "De" säger att det var vindbyarna (eller vad tusan det nu heter) som gjorde det lite krångligt, jag själv är ganska övertygad om att det var uppkörning för piloten. Självklart katastrofplanerade jag och började packa ihop min handväska och hängde den i ett fast grepp runt axeln, så att det bara var att kasta sig ur vid en eventuell krasch. Första tanken gick dock till L som stod och väntade i ankomsthallen - tänk om planet kraschar rakt in i byggnaden, ska jag ringa och be henne springa? Andra tanken var dock att "tusan, min nya Tiger-väska ligger uppe i den där hyllan - hur ska jag få tag i den?". Kanske inte riktigt lika gulligt.

En runda på Lasses senare så var det fotbollsmatch som gällde - derby minsann - och efterföljande glass på Glassbåten. Sen var det sommar på riktigt. Och ett helt år sedan sist har det gått.

Min andra dag hemma i Blekinge var det strålande solsken. Matsäck packades och Kajjan kom med  Röda Faran och hämtade upp mig.


Självklart sillamacka


Djupt koncentrerad verkar det som...


Kajjan dissade dock sillen. Man kan ju äta sill fastän man är från Kladden liksom...

Efter en helt underbar dag på stranden var det dags att åka hemåt föra svira om inför Lilla L´s examensfest. Alltså jag kan inte förstå hur vuxna vi börjar bli. Snart är det min tur...







Min kamera hade fått för mycket sand i sig under dagen, så jag har lånat bilderna från Lilla L. Men det konstiga är att jag inte hittar ett endast på examensbarnet själv... måste jag ju fixa.

En sen lördagsnatt resulterade i en sen söndagsmorgon. Eller rättare sagt tidig eftermiddag. Runt 15-tiden slöt jag upp med tjejerna på stranden. Bättring på den, jag lovar.

Måndagmorgon var det dags för första jobbdagen och nu har det hunnit bli så mycket så mycket som tre och allt flyter på fint och det är riktigt skönt att vara tillbaka.

Det har redan hunnits med en hel del denna vecka. Mys, Allsång på Skansen, kvällsdopp och inte minst en middag med stora familjen ikväll.

Nu är det sängen som gäller för jag somnar nog snnnaaaaaaaa....... Zzzzzz