Vad tiden går...

Det är faktiskt galet vad tiden går fort. Fast samtidigt långsamt. Det händer ju så mycket hela tiden.

Idag var jag och hämtade ut mina saker som jag skickade från Uppsala med bussgods och det var bara några dagar sedan (fem för att vara exakt) som jag skickade dem, ändå känns det så långt borta. Det känns verkligen som om det var en evighet sedan jag stängde dörren på Djäknegatan och taxin körde mig till stationen.

Återigen så var det bara i fredags, ändå så känns det som en helt annan värld. Det är väl det också antar jag.

Nu när jag satte mig i datorn såg jag även de senast uppladdade fotona. En hel del bilder från flytten. Flytten? Idag är det en vecka sedan Ol var och hjälpte mig att packa, EN vecka sedan... Ja, jag ska sluta tjata.


Hus Nr 13


Det "absolut nödvändigaste"

Vad har hänt då? Självklart massor.

Bland annat:
Lilla L kom och hämtade mig på flygstationen i fredags. Landningen var en katastrof. "De" säger att det var vindbyarna (eller vad tusan det nu heter) som gjorde det lite krångligt, jag själv är ganska övertygad om att det var uppkörning för piloten. Självklart katastrofplanerade jag och började packa ihop min handväska och hängde den i ett fast grepp runt axeln, så att det bara var att kasta sig ur vid en eventuell krasch. Första tanken gick dock till L som stod och väntade i ankomsthallen - tänk om planet kraschar rakt in i byggnaden, ska jag ringa och be henne springa? Andra tanken var dock att "tusan, min nya Tiger-väska ligger uppe i den där hyllan - hur ska jag få tag i den?". Kanske inte riktigt lika gulligt.

En runda på Lasses senare så var det fotbollsmatch som gällde - derby minsann - och efterföljande glass på Glassbåten. Sen var det sommar på riktigt. Och ett helt år sedan sist har det gått.

Min andra dag hemma i Blekinge var det strålande solsken. Matsäck packades och Kajjan kom med  Röda Faran och hämtade upp mig.


Självklart sillamacka


Djupt koncentrerad verkar det som...


Kajjan dissade dock sillen. Man kan ju äta sill fastän man är från Kladden liksom...

Efter en helt underbar dag på stranden var det dags att åka hemåt föra svira om inför Lilla L´s examensfest. Alltså jag kan inte förstå hur vuxna vi börjar bli. Snart är det min tur...







Min kamera hade fått för mycket sand i sig under dagen, så jag har lånat bilderna från Lilla L. Men det konstiga är att jag inte hittar ett endast på examensbarnet själv... måste jag ju fixa.

En sen lördagsnatt resulterade i en sen söndagsmorgon. Eller rättare sagt tidig eftermiddag. Runt 15-tiden slöt jag upp med tjejerna på stranden. Bättring på den, jag lovar.

Måndagmorgon var det dags för första jobbdagen och nu har det hunnit bli så mycket så mycket som tre och allt flyter på fint och det är riktigt skönt att vara tillbaka.

Det har redan hunnits med en hel del denna vecka. Mys, Allsång på Skansen, kvällsdopp och inte minst en middag med stora familjen ikväll.

Nu är det sängen som gäller för jag somnar nog snnnaaaaaaaa....... Zzzzzz

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0