Träning - check!
Kommer det ihågs att en viss Skrutt hade gått och bestämt sig för att fylla rollen som min personlige tränare?
Kul idé kan man ju först tänka, kanske till och med ett "åh jisses vad det ska bli fart nu!"
Men när man springer upp för en backe med 35 graders vinkel så att svetten sprutar och benen blir stumma, då är man inte så himla kärleksfullt inställd längre.
Speciellt inte när man ska göra samma procedur tio gånger och sedan avsluta med utfallssteg, grodhopp och dagen till ära även upphopp.
Ska nog till och med erkänna att det kom ett "håll käften" när Srut..., ursäkta min PT, hetsade mig upp för backen.
God morgon, god morgon, här är det frukostklubben...
Idag...
Har jag...
Arbetat
Betalt räkningar
Alltså denna kanske inte var den roligaste...
Fått middag av Skrutten
Uppmärksamma den ytterst lilla mängden potatismos (den bredvid den inte lika lilla mängden romsås) - försöker jobba med lite GI ett tag.
Pratat ett långt samtal med Becks i Uppsala
Ja jag vet, inte alla tar ett foto på sin mobil. Men nu har jag ju inte heller en mobil - utan en iPhone.
God morgon
Ett försök till den berömda "dagens outfit"-bilden kanske?
Nytt rekord
Och det är verkligen ingen överdrift.
Vänner på besök, flertalet filmer och massor, massor och lite till massor av onyttigheter... men antagligen en av de mysigaste dagarna också.
För förstå hur mycket man hinner prata om när man spenderar 13 timmar som soffpotatis, eller hur många skratt det blir totalt eller hur skönt det kan vara att producera absolut noll ibland.
Grunden till allt soffliggande var fotbollsfesten kvällen innan, vilken var väldigt roligt, men kombinerat med att det hade varit taklagsfest kvällen innan dess så var tröttheten ett faktum. Man är ju inte 20 längre liksom...
Åh fy vad den sved.
Jag fick applådera hela två gånger när Skrutten fick gå fram (läs halta) och mottaga pris, Årets träningspris och Årets spelare, det senare var nog det som slog högst - det hade nämligen röstas fram av spelarna.
Lyser stoltheten igenom? Inte?
Sa jag att han höll ett väldigt fint tacktal också? Lyser den igenom nu då?
Ja jag ska sluta.
Idag är det i alla fall måndag och det har "tagits tag" i livet igen... eller vardagen... eller jag vad man nu ska säga. Det har jobbats, tränats och ätits nyttigt.
Visste ni förresten att om någon, rent hypotetiskt så klart, har vänstra benet gipsat efter en fotbollsolycka och denna någon, fortsatt rent hypotetiskt, är tillsammans med någon som inte har något av benen gispsade och alltså är fullt rörlig så blir helt plötsligt den gipsade av de två den andres personlige tränare?
Löpning följt av utfall, tigersprång och grodhopp är i alla väldigt jobbigt. Rent hypotetiskt alltså.
Liv interiör
Efter frukosten så hann vi med att kika in i den nyöppnade butiken Liv interiör. Efter en enhetlig omröstning så beslutades det att avdelningen i butiken som de kallade Mormors hörna passade mig som handen i handsken (håller tummarna för att det är så man säger) för mitt lilla rosa hjärta.
Gäsp...
Päronens taklagsfest (eller resegille eller vad det nu kallas) var väldigt trevligt igår. Taket är nu färdigbyggt och en kupa uppe på taket är tillbyggd - och detta skulle så klart firas.
Smörgåstårta med byggarna och ett (plus något till kanske) glas vin till detta utgjorde firandet. Och trots att hemfärden bar av ganska tidigt så är jag fantastiskt trött idag, nästan lite så där så att jag inte riktigt vet hur jag ska undvika att sova bort hela dagen.
Problemet är bara att jag inte ens hinner att stänga ögonen en stund. Jag har redan hunnit med en frukost med Kajjan och Lisen, en kaffe och filmtitt ute hos Skruttens pappa och snart är det dags för fotbollsmatch och efterföljande avslutningsfest.
Det är ju bara roliga saker på schemat så så jobbigt kommer det ju inte vara att hålla ögonen öppna.
Nä nu får jag nog se till att hoppa in i duschen. Har hört talas om att kallduschar får en att vakna, så jag beställer nog en sådan.
Resegille. Återkommer imorgon.
Allsvenskan - check!
Foto: www.maif.se
Ja de gjorde det faktiskt. Matchen slutade 0-0 och de spelade... ja egentligen ganska dåligt. Men oavgjort var vad de behövde för att komma till Allsvenskan.
Kändes kanskt något avigt när slutsignalen gick dock, lite antiklimax över det hela, med det spelet så hör de verkligen inte hemma i Allsvenskan.
Men trots denna matchen så finns det ju en anledning till att det kommer att stå "Mjällby tog sig till Allsvenskan" på löpen imorgon - och det är ju för att de faktiskt har spelat riktigt bra under säsongen.
Och som Kajjan sa för att avrunda kvällen "nu blir det att köpa säsongsbiljetter och maif-tröjor".
Mellanmål
Nu är det dags att hoppa in i badrummet och göra sig iordning inför matchen. Jag har ju cirka... ja femton(!) goda minuter på mig.
Eller funkar osminkat och mysbyxor?
MAIF goes allsvenskt
Om man klickar här så kan man se en liten glimt av Härliga Hällevik och MAIF, samt mitt jobb faktiskt i och med att de intervjuar Wille som är en arbetskamrat/gammal skolkamrat/maif-spelare.
Och nu... Ja, jag antar att jag inte kommer ifrån det där examensarbetet längre.
God natt...
Jag försökte nyss med "alltså vi har ju egentligen ingen tid som vi behöver gå upp imorgon, ville skulle ju kunna göra ngåot galet... liksom se en film nu..."
Men det skulle visst upp en tid imorgon. Det ska visst både uppsatsas och tvättas.
Lillebror 21 år idag
Idag fyller min lilla lillebror 21 år. Ja ok, först och främst så är ju dagen snart slut och sedan så kanske jag inte får lov att kalla honom lilla nu när han har gått och fyllt 21.
Vi kom i alla fall på den eminenta idén att överraska honom där hemma i Hässleholm.
Det gick väl så där...
Först kom vi inte ens in genom porten. Men då kom en snäll granne och släppte in oss.
När jag skulle ringa på dörren så fungerade inte ringklockan plus att jag lýckades få ringklockan att fastna.
Sen var lillebror inte ens hemma.
Så då ringde vi honom på mobilen. Den var dock hemma.
Så vi gav faktiskt upp och skulle åka hemåt. Vi tar vägen igenom centrum och då ser jag helt plötsligt lillebror med en kompis spatsera på gatan.
Vilken grej va?
Lillebror hittades på Hemmakväll (de skulle antagligen hyra film) och han såg "ganska" överraskad ut när vi dundrade in i butiken. Skrutten kryddade situationen lite genom att sätta igång larmet också. Någon som ville ha uppmärksamhet kanske?
Så det blev födelsedagsmiddag med hela gänget och jag kommer gå och lägga mig ikväll med ett leende på läpparna för jag kan fortfarande se lillebrors förvånade min framför mig.
Ok lite saknar jag det nog...
Men faktum är att det kanske kanske blir en trip norröver redan nästa vecka, gäller ju att passa på medans det finns ett visst sällskap som är sjukskriven på grund av gipsat vänsterben, för det börjar ju faktiskt bli dags att hämta hem lite mer av mina saker.
Framför allt för att den där vårjackan inte värmer så värst mycket längre och alla höst- och vintersaker finns faktiskt nerpackade i förrådet i Hus Nr 13.
Ursprungliga tanken var ju att jag bara skulle leka söderböna över sommaren. Men tänk så det kan bli.
Annars idag så...
Sedan blev det en fika efter jobbet, en fika som blev lite av ett planeringsmöte också. Det var sista veckan i september och hela oktober som planerades in. Det är en hel del saker som händer, ska göras och allt ska ju någonstans klaffa så bra som möjligt.
Bland annat är det:
- lillebror fyller 21 år
- gudsonen fyller 7 år
- taklagsfest i Hällevik
- fotbollsavslutning
- hämta höstkläder i Uppsala
- Kajjan fyller 25 år
- fira att Kajjan fyller 25 år
- någon annan ska fylla 25 år (jag)
- punkten ovan ska ju firas på något sätt
- flytt ska ske ifrån staden ut till Hällevik
- etc
Så ja, det var faktiskt bara att ta fram kalendern och försöka få allt att gå ihop. Någonstans där emellan ska det ju faktiskt både jobbas och studeras, inte att förglömmas (den senare tenderar ju att "glömmas bort"...).
Efter fika och när någon form av struktur hade uppnåtts av oktober månad så bar färden hemåt. När jag öppnade ytterdörren så möttes jag av en lapp med en första ledtråd - det visade sig vara dags för en skattjakt.
Så jag sprang ivrigt runt här hemma och letade mig fram ledtråd efter ledtråd. Jakten slutade med en stor fångst, ja eller skatt.
Skatten visade sig vara två stycken tisdagspresenter. Ett litet större paket och ett mindre.
Och för att göra dagen ännu bättre så avslutades den hemma hos Kajjan som hade bakat matiga muffins och dukat upp ett mysigt bord med bland annat ost, salami och oliver.
Nu börjat nog allt ögonlocken att kännas väldigt tunga. Så det blir nog sängen och god natt för denna dagen.
Lite roligt ser det ut
Så jag smög mig försiktigt fram...
Och möts av detta:
Självklart är det första jag gör att springa och hämta kameran och sedan "råka" blogga om det roliga.
Hemma igen
Lite fick vi faktiskt målat idag Men efter någon timme tyckte jag faktiskt att det fick räcka, för när 50% av målarteamet har slitit av ett muskelfäste dagen innan och hoppar runt på ett ben så kanske man kan chilla lite med målningen.
Så det blev en liten sväng hem till päronen på Styrmansvägen för en fika. Egentligen skulle vi bara hämta min hårfön som fortfarande låg nerpackad i en flyttkartong från Uppsala, men snälla mor erbjöd snabbt en fika.
I underbara Hällevik sken solen och jag gick en runda i trädgården och plockade äppel från äppelträdet, vi tog fikandet utomhus (det är den 20 september idag, inte illa) och ja... hade en allmänt bra söndag.
Efter fikan drog vi oss tillbaka till den stora staden och avnöjt en middag med Skruttens familj. En segbiff och många skratt senare så sitter vi nu här i soffan och tro det eller ej men ska tillbringa de sista timmarna av dagen med lite filmmys.
Nu kom jag precis på att Mr här bredvid mig kanske inte riktigt har godkänt att jag har "gått ut" med hans smeknamn... Eh... Ja lyckligt ovetandes kan "man" nog vara ett tag till.
Så...
Ungefär då kom jag också på att jag har gjort massor av nya saker de senaste veckorna. Suttit upp på en häst igen för första gången sedan jag blev avkastad för en herrans massa år sedan, gått med i en filmklubb (som jag nu kom på att jag glömt att berätta om) och sedan då åkt motorcykel för första gången.
Jag gillar det, helt klart.
Motorcykelfärden ledde till en fotbollsmatch, det gällde en andraplats i serien och spänningen var på topp. Ganska ballt att komma dit i bikeroutfit också, vill jag bara tillägga men anywho...
Matchen vanns och andraplatsen i serien säkrades, dessvärre så skadade sig fotbollsspelaren så illa i 44:e spelminuten så det blev ingen motorcykelfärd hem, utan istället en tripp med bilen till akuten i Karlshamn. Det verkade självklart att man skulle se klart matchen innan man åkte till akuten, inte alls så självklart tyckte jag - men jag gick inte ledande ur den diskussionen.
Kajjan råkade vara i närheten och joinade i väntrummet och efter en årsförbrukning av tidningen Residence (pluspoäng på uppdateringen på tidningsfronten där i väntrummet) så rullades fotbollsspelaren ut i en rullstol och meddelade att ett muskelfäste i vänstra knäet tyvärr var av.
Det blev helt enkelt en lugn kväll sedan igår. Film, pizza och i gott sällskap av Kajjan fick sammanfatta kvällen.
Tro det eller ej men nu ska vi iväg och måla lite på huset. Trots att man inte kan stödja på vänster ben så verkar det som om man visst det kan måla ändå.
Skrutten (aka fotbollsspelaren) verkar vara en envis jäkel. Men det visste jag i och för sig redan.
Nu kan man ju undra vad jag ska göra... Jo men visst - åka motorcykel minsann
Blaskigt kaffe från Statoil - check!
Snickarbyxor och rosa nagellack - check!
Gårdagen... uppsats?
Eller?
Nä... sen råkade jag hitta E...
Och sen råkade jag hitta lite naturgodis i skafferiet...
Antar att mitt horoskop för denna månaden stämmer...
Så ja det är nog dags för skärpning!
Inte bra...
Ok om man tittar mellan tvättarna?
Halvdag
I och med att jag jobbar 50% så jobbar jag måndag, tisdag och halva onsdagen och resten (halva onsdagen, hela torsdagen och fredagen) ska då fyllas med uppsatsskrivande.
Nu har jag upptäckt att det är ytterst svårt att jobba "bara" en halv dag. Jag säger nog ett antal "jag ska bara..." innan jag känner att jag kan gå hemåt.
Jobbdagen är i vart fall slut nu och nu är det ett minst sagt spännande event som står på schemat, nämligen... (trumvirvel) tvättning.
Eh... Okej så spännande kanske det inte var.
Finns en överhängande risk att jag dröjer mig kvar på stan ett tag till. Så kanske tvätten tvättar sig själv?
Vem vet - konstigare saker har ju hänt.
Dagen som varit
Den tanken glömde jag i och för sig några timmar mot kvällen när jag stod och rörde i chili con carnen på spisen. Plus på att jag och Kajjan gick 75 minuters powerwalk innan maten. Minus på att jag tyckte det verkade som en bra idé med "lite" glass efter maten.
Tror nog minsann att den där ekvationen ovan resulterade i ett plus-minus-noll. Tusan också.
Några minuter av dagen har också ägnats åt att försöka klura ut vad jag ska ställa till med på min födelsedag. Är ju minsann bara en månad kvar idag. Har ju tidigare tänkt att dra täcket över huvudet och stanna kvar där resten av dagen och försöka glömma att det är 25 jag fyller.
För det första så ska det väl inte vara så himla farligt att fylla 25 (åldern är ju bara en siffra, ett fint årgångsvin blír bara bättre med åren och... ja allt annat de försöker lura i oss) och sen är det ju ganska trist att ligga under täcket en hel dag.
Tyvärr är det nog lite to be continued över hela födelsedagsfirandet, för jag kan helt enkelt inte bestämma hur jag vill fira det.
Förutom att bara dra täcket över huvudet då.
Har väl egentligen aldrig varit...
Men nu har jag gått och snöat in totalt på dessa doftljus som är inhandlade i den fashionabla butiken Ica och är av okänt märke.
De doftar i alla fall otroligt gott, vilket jag för övrigt känner ett starkt behov att uttrycka minst en gång varje kväll, och det finns en överhängande risk att jag blir, alternativt redan är, beroende.
Jag överlevde!
Nej jag blev varken ihjältrampad eller strök med i någon form av panikångestattack när jag besökte stallet idag, utan jag kom hem helskinnad.
Det tackar jag mina fina coachar för minsann. Måste frestat på tålamodet att ha med sig en vän som säger "Varför?" till allt de gjorde och ställde alla världens frågor.
Tack och lov verkade de inte ångra att de låtit vännen som varit i Uppsala i fem år och lärt sig ifrågasätta och analysera allt vara med på ridturen.
Min senaste ridtur avslutades genom att hästen (Malte) skenade hemåt och tyckte att det hela gick fortare och smidigare om jag inte satt kvar på ryggen. Jag kommer fortfarande ihåg känslan av hans hovar som precis missade ryggraden när jag landade framför honom på marken, efter att han kastat av mig i farten, och han fick hoppa över mig.
Efter detta satt jag aldrig upp igen. Vilket jag vet att man måste göra om man inte ska bli rädd för att rida. Men min fot var tyvärr nästintill bruten så det gick liksom inte.
Så en viss respekt hade jag när jag befann mig bland hästar igen, många år senare. Men efter att nyfiket ha stått och tittat när vännerna red runt i hagen så vågade jag mig faktiskt upp (och ner) på hästryggen. Kajjan fanns på tryggt avstånd.
Så nu sitter jag och seriöst funderar på om det är läge för några lektioner på ridskolan, för att liksom friska upp minnet och få tillbaka lite av tryggheten.
Ja förra helgen var man iklädd skyhöga heels och trippade runt på Stureplan och nu har man fortfarande lite målarfärg på armen och håret luktar mer häst än schampoo. Kontraster någon?
Faktiskt så gillar jag båda, på sina två helt olika sätt. Kanske får den där "lantliga" sidan ett visst övertag, men det är nog inte mer än rätt.
Helgen i bilder
Ja ungefär så här var helgen fördelad.
En del byggarbetsplats och kramp i målarhanden och en del kräftkalas hemma hos Kajjan.
Själva målandet kanske det inte finns så mycket att utveckla om. Man tar en pensel, doppar den i färgburken och stryker det på pinnen/plankan/brädan och sen upprepar man den proceduren tills någon säger att man får sluta.
Kräftkalaset var dock alldeles förträffligt (nu säger jag inte att målandet inte var förträffligt, men kräftkalaset kanske överträffade målningen lite) och kvällen slutade faktiskt med en runda i Kristianstad.
Vi tog tåget in ganska tidigt (till vilket vi för övrigt var tvungna att springa i ren panik till när vi missbedömde tiden som stod till vårt förfogande) och satte oss på ett ställe för att dricka en drink innan vi gick vidare. Men vi kom faktiskt aldrig ifrån det första stället, utan stannade där tills vi gav upp vid 02.30 och tog en taxi hem.
Men många danssteg hann vi med innan dess och det gjorde kanske lite ont i håret dagen efter. Men det var ju då det var dags att ta fram de där målartakterna igen. Har ni sett den där filmen där de ropar "Askungen! Askungen!"?
To do-lista
Sitter med en lååång "att göra-lista" och efter 1,25 timmar så har jag hunnit med en sak (adressändra). Det brukar ju inte ta särskilt lång tid att adressändra, men klickar några gånger på www.adressandring.se och sen är man klar - eller?
Nej så är det inte när man ska beställa adressändring som börjat gälla inom efter endast två arbetsdagar. Då måste man nämnligen direktbekräfta genom BankID. Och då gäller det att ha ett giltigt BankID. Annars får man beställa ett nytt på sin internetbank. Och då gäller det att man har ett giltigt säkerhetsprogram. Annars får man ladda hem ett sådant. Då behöver man också uppdatera sitt java-stöd.
För att allt ovan ska gå relativt smidigt så "bör" man ha en dator som jobbar snabbare än en pensionerad snigel. Vilket jag dessvärre inte har.
Alltså har jag ägnat de senaste 1,25 timmarna till att vänta på att saker ska installeras, uppdateras och startas om. Men nu är min adress i alla fall ändrad.
Nu ska jag för första gången på flera flera år åka iväg för att sitta upp på en hästrygg. Är någon form av mix av lyckorus och panisk rädsla.
En lyckospark kanske är på sin plats (helst inte av hästen då).
Hemma från huvudstaden
Eller ja jag kom i och för sig hem redan i måndags, men ändå.
Besöket i Stockholm var underbart. Framför allt för att jag fick pussa och krama på mina underbara vänner igen. Man skulle ju kunna tro att jag hade massor av fina bilder på alla fina stunder vi hade, men nej, tvärtom faktiskt. Jag har nästan inte en enda bild ifrån helgen. Kanske kan det vara skönt ibland att tänka bort blogg och facebookmoments och bara vara.
Dock lyckades jag knäppa ett kort på denna otroligt viktiga artikel som jag fann i en tidning.
Ingen kommentar.
Under helgen bakades det tårta hemma hos Lilla K, det kalasades hemma hos Lilla K, jag och Myran visade återigen att det inte går att släppa lös oss obevakade i vimmlet (lördagsnatten slutade 7.45 på söndagsmorgonen), det promenerades runt Gärdet och avslutades sedan med en långfika med Pe.
Sen smög jag mig hemåt lite tidigare än en viss någon visste om, vardagsöverraskningar - är inte det bland det bästa?
Sedan jag kom hem har jag hunnit med att jobba tre dagar. Nu får jag till och med lov att berätta om det. Jag har fått en deltidstjänst (50%) på juristavdelningen på mitt sommarjobb. Så nu ska jag (återigen) försöka lyckas med konststycket att kombinera uppsatsskrivandet med jobb.
Hör jag tummar som hålls för min skull?
Och om jag är glad för jobbet, frågan är snarare hur glad jag är. Ungefär så där så att jag skulle kunna studsa upp och ner av glädje. Men då skulle jag nog inte få behålla jobbet så länge, så jag struntar i det.
Nu ska jag åka iväg med kaffe till en byggarbetsplats och sedan agera lite målare också. Tror nästan att jag kommer kunna ta ut en dubbelexamen snart - jurist/målare kanske det kommer att stå på mitt examensbevis.
Åh nu kom When love takes over på MTV. Ska bara lyssna klart på den, sen åker jag.
Och där var jag sen igen. Äsch en viss någon börjar nog bli van.
I den kungliga hufvudstaden
Nu sitter jag helt plötsligt här hemma hos Lilla K och tjuvkikar på när hon fixar i ordning en liten frukost eller kanske snarare brunch.
Kanske inte är så plötsligt egentligen för uppstigning skedde klockan 05.15 och det är minsann inte varje dag som det sked í frökens liv.
Nej, nu ropar K - så nu ska jag springa och pussa på henne.
Ute på äventyr
Kajjans underbara innergård
Löparskorna på - check! Igen...
I´m alive
Man skulle ju kunna tro att jag har förlorat mig helt i uppsatsskrivandet och ägnar alla bokstäver som flyger ut ur fingrarna på den istället och därför inte har lyckats blogga på hela två dagar...
Tyvärr blir det samma svar som K fick när hon ställde frågan i telefon - inte ett enda uppsatsord har producerats de senaste dagarna.
Igår så...
Myste jag och Ceasar lite.
Och sedan...
Myste jag och Skrållan lite.
Och sedan...
Trendspanades det lite.
Och sedan...
Myste jag lite till med Ceasar.
Har inte helt hundra koll, men tror dessvärre inte att något av detta räknas som studier.
Och idag har jag faktiskt varit tillbaka och gästspelat på sommarjobbet och ingen var gladare för det än jag. Tror "kanske" att jag har lidit av viss långtråkighet de senaste dagarna. Så ball är det ju faktiskt inte när alla andra jobbar och man själv... leker kurragömma med examensarbetet.
Nu är det dags att skutta i de där löparskorna och springa en runda. Sist gick det inte så bra för jag vågade mig inte in i skogen. Jag sprang hela vägen fram till motionsspåret för att sedan bara inse att det skymmer mycket tidigare på kvällarna nu för tiden.
Gällande skräckfilmer så tänker man ju alltid saker som "men åh, varför stannar de och tankar på den ödsliga bensinstationen?" eller kanske "varför ringer de inte bara polisen direkt när de hittar sin kamrat mördad?". Jag ville inte hamna i en skräckfilm där det sitts i tv-soffan och sägs "men va fasiken tänkte hon när hon skuttade in ensam i den mörka skogen?". Så jag vände hemåt istället.
Idag är det ju faktiskt en timme tidigare och bör därför rent logiskt inte vara lika mörkt ute som sist - så jag testar igen - och sedan blir det en runda till Kajjan som har flyttat in i sin nya lya. Jag tänkte springa förbi och visa hur man bäst sorterar pastan i skafferiet.
Tur att man har talang för rätt saker i livet liksom.
