I´m alive
Man skulle ju kunna tro att jag har förlorat mig helt i uppsatsskrivandet och ägnar alla bokstäver som flyger ut ur fingrarna på den istället och därför inte har lyckats blogga på hela två dagar...
Tyvärr blir det samma svar som K fick när hon ställde frågan i telefon - inte ett enda uppsatsord har producerats de senaste dagarna.
Igår så...
Myste jag och Ceasar lite.
Och sedan...
Myste jag och Skrållan lite.
Och sedan...
Trendspanades det lite.
Och sedan...
Myste jag lite till med Ceasar.
Har inte helt hundra koll, men tror dessvärre inte att något av detta räknas som studier.
Och idag har jag faktiskt varit tillbaka och gästspelat på sommarjobbet och ingen var gladare för det än jag. Tror "kanske" att jag har lidit av viss långtråkighet de senaste dagarna. Så ball är det ju faktiskt inte när alla andra jobbar och man själv... leker kurragömma med examensarbetet.
Nu är det dags att skutta i de där löparskorna och springa en runda. Sist gick det inte så bra för jag vågade mig inte in i skogen. Jag sprang hela vägen fram till motionsspåret för att sedan bara inse att det skymmer mycket tidigare på kvällarna nu för tiden.
Gällande skräckfilmer så tänker man ju alltid saker som "men åh, varför stannar de och tankar på den ödsliga bensinstationen?" eller kanske "varför ringer de inte bara polisen direkt när de hittar sin kamrat mördad?". Jag ville inte hamna i en skräckfilm där det sitts i tv-soffan och sägs "men va fasiken tänkte hon när hon skuttade in ensam i den mörka skogen?". Så jag vände hemåt istället.
Idag är det ju faktiskt en timme tidigare och bör därför rent logiskt inte vara lika mörkt ute som sist - så jag testar igen - och sedan blir det en runda till Kajjan som har flyttat in i sin nya lya. Jag tänkte springa förbi och visa hur man bäst sorterar pastan i skafferiet.
Tur att man har talang för rätt saker i livet liksom.
