Rädsla på kontoret

Ända sen jag "bara" var en praktikant på kontoret så har jag varit lite småskraj för en medarbetare. Städerskan.

Det hela började med att jag gick upp för att hämta kaffe och råkade klampa in i fikarummet när golvet var nytorkat. Jag försökte med ett leende och "oops här kommer jag och förstör". Men fick snabbt lära mig att det där leendet inte alls gick hem. Utan jag fick tillbaks ett "måndagar, onsdagar och torsdagar torkas golvet mellan 10-11". Utan leende.

Detta betydde antagligen att man inte under några omständigheter fick hämta kaffe just då, eller att befinna sig i fikarummet alls. Egentligen borde ju detta inte vara så svårt. Jag har för säkerhetsskull inte gått upp i fikarummet mellan 10-11 vilken dag det än har varit.

Tills man glömmer bort. Igår glömde jag bort och spatserade glatt upp för att hämta kaffe cirkus 10.30. Den stängda dörren borde ju fungerat som en påminnelse. Men nej. Jag har nu lärt mig vad en så kallad killerblick är eller även omnämnd som onda ögat.

Idag lyckas jag bli kaffesugen precis 10.15. Varför är min kaffeklocka inställd på just dessa tider? Jag smög ut i korridoren och såg faktiskt städerskan utanför mitt kontor. Vilket innebar att fikarummet var fritt. Så jag tog trappan upp i några snabba steg och hämtade mitt kaffe.

Väl nere i korridoren fanns städteamet kvar och jag log glatt mot dem, glad över min kaffekupp. Och spillde sedan ut kaffe över korridorsgolvet. Som var nytorkat.

Jag fick inte mitt leende besvarat. Dock fick jag en mopp i min hand.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0