Även denna dag går mot sitt slut...

Ögonen svider och ryggen gör ont. Båda kan nog härledas från dagens kvällspass - hämta Uppsalasakerna på lagret, flytta in Uppsalasakerna i huset, packa upp, sortera, organisera, städa.

Kvällen har precis avslutats med premiärbad i badkaret och därtill var sitt glas skumpa. Att vi är inne i huset kändes liksom som en "liten" milstolpe som var värd att fira. Och vi är alltså nu officiellt inflyttade i huset, visst det finns en del saker kvar att hämta och göra, men från och med nu ska vi bo här samtidigt som vi gör allt det där.

När sedan den andra delen av kollektivet blir friska och krya så även den kan flytta in så kommer det kännas på riktigt tror jag.

Vi (som i jag och Skrutten) verkar ha överlevt stuglivet och byggtiden i alla fall, och det är inte så lite det egentligen. Sedan kanske man kunde tro att det skulle vara räkmacka härifrån, men inte. De riktiga faromomenten i relationen verkade komma upp till ytan när det gällde att packa upp saker i huset.

Skrutten verkade ha väldigt lite förståelse för att det finns ett visst reglemente gällande vilka örngott som ska vara till vilka kuddar, vilket ska följas till punkt och pricka så klart, och inte heller någon förståelse för när jag tyckte att hans dubbeldusch passade ganska så illa i den nybyggda duschhörnan. Att har ju varit lite huller om buller den sista tiden och jag har brytt mig mindre om dylika saker, och kanske mer att värmen i stugan har hållts över fem grader.

"Men jag vill ju bara duscha..." kved Skrutten efter den sista kommentaren och jag antog att det var läge att välja sina strider. Örngottsdiskussionen verkar jag ju ha gått vinnande ur i alla fall.

(Ja jag vet att jag har tur att Skrutten orkar med mig)

Nej nu kanske jag ska ta och tänka på refrängen, det är ju en dag imorgon också och så vidare...

Zzz...





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0