Torsdag
Egentligen är det helt sjukt att det redan är torsdag, detta betyder ju att denna veckan snart lider mot sitt slut, detta betyder i sin tur att tiden går väldigt snabbt ibland.
Och med detta sagt är jag medveten om att tiden alltid går lika fort, det är bara vår uppfattning om tiden som är olika. Som att tio minuter i en skobutik kan kännas snarare som två minuter, medan tio minuter hos tandläkaren känns som en hel evighet.
Igår mockades det i stallet tillsammans med Kajan. Måste nog erkänna att jag inte alls var lika rutinerad och därmed effektiv som Kajan. Faktum är att jag gjorde en box ren på samma tid som hon gjorde två(!). Men men... Kanske jag är snabbare nästa gång?
Men till den viktigare delen av stalltiden - jag vågade rida på hästen Turin. Han är en av de där stora hästarna som Kajans familj har i sitt stall och sist jag träffade honom (strax innan jul om jag minns rätt) så var jag totalt livrädd, då vågade jag inte ens gå fram och klappa honom i hans box. Jag kommer ihåg att jag satt upp och Kajan ledde mig runt lite i hagen. Den lilla resan varade kanske i två minuter och jag satt ungefär stel som en pinne hela tiden.
Så igår när det var dags igen så gick det faktiskt mycket bättre. Man kanske inte såg så många yttre förbättringar, men kunde man se inombords på mig så skulle man förstå hur mycket som faktiskt hänt sedan jag började på ridskola i januari.
Det känns kanske lite som om det blir mycket om hästar och stall nu för tiden. Men jag är väl helt enkelt lite nyförälskad i hela ridgrejen igen, efter många år långt borta från hästryggen. Och det är verkligen en av de stora fördelarna med att bo på landet - att man får tillgång till djur och natur.
Klyschigt? Äsch den bjuder jag på.
