Kaos
Av någon anledning är detta en dag då allt har gått lite åt fel håll. Inte ens bloggen har velat fungera idag.
Det började med att följande utspelade sig på eftermiddagen:
Jag hade precis varit och hämtat en ny kopp kaffe i fikarummet. Tillbaka på kontoret sätter jag mig vad datorn igen med kaffekoppen i handen. Precis när jag för koppen mot munnen för att ta en liten sipp så välter en bok i bokhyllan bakom mig. Vältandet orsakar en duns.
Hade det varit en något mindre lättskrämd människa som satt med kaffekoppen i handen så hade kaffet antagligen inte hamnat i håret, i ansiktet, på kläderna och över hela tangentbordet. Nu råkar jag vara en "relativt" lättskrämd människa och därför har jag antagligen sabbat tangentbordet.
Normalt sett så är det första man gör vid en sådan här liten olycka att springa snabbt som tusan till närmsta toalett för att hämta papper och försöka rädda katastrofen lite. Men nu är det 2009. Då tar man en bild till bloggen först, sen springer man och hämtar papper. Skönt att man har sina prioriteringar rätt.
Efter kaffeincidenten har hela dagen varit som en tågolycka med saker som inte riktigt gått min väg.
Så sent på eftermiddagen satte jag mig i total tystnad och gjorde noll och ingenting i 4 minuter och 30 sekunder och bara tänkte. En liten stund för mig själv helt enkelt. Sen lyssnade jag på John Mayer i 4 minuter och 43 sekunder. Sen körde jag vidare.
Det började med att följande utspelade sig på eftermiddagen:
Jag hade precis varit och hämtat en ny kopp kaffe i fikarummet. Tillbaka på kontoret sätter jag mig vad datorn igen med kaffekoppen i handen. Precis när jag för koppen mot munnen för att ta en liten sipp så välter en bok i bokhyllan bakom mig. Vältandet orsakar en duns.
Hade det varit en något mindre lättskrämd människa som satt med kaffekoppen i handen så hade kaffet antagligen inte hamnat i håret, i ansiktet, på kläderna och över hela tangentbordet. Nu råkar jag vara en "relativt" lättskrämd människa och därför har jag antagligen sabbat tangentbordet.
Normalt sett så är det första man gör vid en sådan här liten olycka att springa snabbt som tusan till närmsta toalett för att hämta papper och försöka rädda katastrofen lite. Men nu är det 2009. Då tar man en bild till bloggen först, sen springer man och hämtar papper. Skönt att man har sina prioriteringar rätt.
Efter kaffeincidenten har hela dagen varit som en tågolycka med saker som inte riktigt gått min väg.
Så sent på eftermiddagen satte jag mig i total tystnad och gjorde noll och ingenting i 4 minuter och 30 sekunder och bara tänkte. En liten stund för mig själv helt enkelt. Sen lyssnade jag på John Mayer i 4 minuter och 43 sekunder. Sen körde jag vidare.
Kommentarer
Trackback
