husnrtretton

Idag är det måndag. Och jag är hemma. Alltså jag jobbar inte. Det är nog första måndagen sedan december som jag inte jobbar. Och då var jag säkert i skolan varje måndag innan dess, så det räknas inte heller.

Det skulle ju kunna vara härligt att säga att jag har semester och därför har rätten att sitta hemma och bara pilla mig i naveln (inte bokstavligt talat) men jag har faktiskt just nu inget jobb.

Nu är det ju så att detta tillstånd kanske varar ungefär idag och sen efter imorgon så vet jag lite mer. Så så stressad är jag inte.

Efter det höga tempo som hållts nu ett tag så skulle jag väl bara kunna lägga mig på soffan och titta på ett maraton av Sjukhuset på Tv3 Play, eller varför inte bara ta en av de där boxarna med alla avsnitt av Vänner som står i bokhyllan och sätta in första skivan i dvd:n och sen nästa och sen nästa...

Men nej, klockan har precis passerat 12 och jag är redan rastlös.

Istället för att göra något av ovan så hittar jag mig själv hela tiden med näsan i något skåp som jag helt plötsligt bara måste organisera.

Klart att det är kul när kökshanddukarna är organiserade i fallande färgskala men... vad sägs om att lägga sig på soffan istället?

Det är ju faktiskt varken mina kökshanddukar eller mina skåp. Det är inte ok att organisera andras skåp, de kanske inte ens vill ha kökshanddukarna färgkoordinerade eller pastan sorterad i skafferiet efter koktid.

Kanske ska ta och lägga mig på soffan ändå. För husefridens skull kanske.