Sambomys



Efter jobbet cyklade jag inom en chokladbutik/kafé på Sysslomansgatan och tänkte att jag skulle fixa något åh-min-sambo-har-kommit-hem-och-vi-har-inte-setts-på-så-länge-och-jag-har-saknat-henne-så-fika. Och precis så sa jag när jag gick in i butiken och så säger jag ofta om lilla Myran, min "sambo", nu när jag tänker efter kanske det kan skapa vissa tvivel om vår relation.

Så det blev lite baklängesmiddag idag med bakelser på balkongen först, sen middag. Och om jag är glad att hon är hemma. Var en anings mörkrädd igårkväll, men inte så farligt. Sen somnade jag och hade världens mardrömmar, som självklart verkar väldigt töntiga när man berättar om dem så här i efterhand, men det slutade med att jag vaknade av att höra mig själv skrika, rakt ut. Kanske egentligen var tur att Myran inte var hemma, hon hade väl svimmat om hon vaknat av att jag skrek från mitt rum.

Jag sträckte mig efter mobilen och hoppades att klockan var tillräckligt mycket för att kunna gå upp, men tyvärr var klockan tre på natten. Ett tag funderade jag, allvarligt, på att ringa grannarna. Men sen insåg jag att det skulle verka smått psykotiskt om jag ringde och sa "eh jag drömde mardrömmar och nu vågar jag inte somna om" så jag struntade i den idén och somnade om till slut.

Lugn nu, jag tycker bara att det är spännande att drömma, typ...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0