husnrtretton

Ja tiden den fortsätter att gå superfort, och innan vi vet ordet av så kommer sommaren snart att bytas ut till höst. Men det behöver vi ju faktiskt inte tänka på just nu.

Lilla K har precis varit några dagar på besök. Detta betyder att hela tre fjärdedelar av mina fina pluggkompisar har varit nere på besök i sommar. Och lyckas jag ta mig till Stockholm nästa vecka så kanske jag får möjlighet att träffa den sista fjärdedelen. Men ganska så mycket pluggkompismys har jag laddat med denna sommar, vilket är ganska så välbehövligt nu när man bor nere i söder igen och det går lite tid mellan gånger som vi ses.

Det är helt enkelt inte lika lätt som när vi alla satt i samma bibbla en gång i tiden. Egentligen är det ganska så galet. För några år sedan så satt vi där på JB och pluggade oss svettiga till någon tenta, PM eller något annat, nu är det någon som snart ska bli pappa, någon som precis fått jobb, någon som ska ta tjänstledigt, någon som ska flytta till Colombia och någon som har flyttat hem till lilla Blekinge igen.

Nu verkar jag ha spårat iväg lite här, anywho...

Lilla K var i alla fall här och det var underbart mysigt. Nu är jag ganska nyligen hemkommen från Strandvallen, där MAIF mötte AIK (lite av en win win-situation för min del då alltså) och befinner mig hemma hos Kajan som skämmer bort mig med strawberry daquiris och snart ska vi ta oss vidare till Kristianstad med att fortsätta vårt uppdrag av göra detta till Summer of even more fun.

Anar töntstämpeln där, men alla inblandade är alldeles införstådda i det hela.

Och sedan i lördags... Ja jag kan nog inte med ord beskriva hur rolig lördagen den 24 juli 2010 var. Det var dags för "lekdag" med tjejerna, denna lekdag som har sitt ursprung från förra året då Skrutten och Adis överraskade med att agera lekledare under vår tjejförfest till Östersjöfestivalen. 

Samma sak gjorde de i år - och det var fantastiskt. Introfilm, paintball, bastubadning, musiklek, frågesport, enskilda uppdrag, grillning och en vandringspokal är bara några av de saker som vi fick njuta av. Dessa fantastiska killar helt enkelt.

Och nyss har jag kollat igenom alla bilder som togs i lördags och hur sugen jag än är på att visa några av dessa så kommer de nog stanna där de är. Till viss del för att en del behöver censureras, men sedan också för att jag nog håller vår tjejdag lite till oss tjejer. 

Men bilden nedan visar nog ganska så väl vilken nivå på roligheterna det egentligen var.

 

Så ett stort, oerhört stort tack, till Adis och Skrutten som gav oss denna dag. Vi är alla så glada och tacksamma som vi bara kan bli.

Fredagen spenderades mestadels i stallet i Vanneberga. Det var "stora stallfixardagen" som jag och Kajan kallade det. Det hela gick ut på att måla och göra fint till hästarna, sedan att att vi bara hann med tre boxar det är en annan sak...


Fina fina hästar

Spenderades heeeela dagen tillsammans med Kajan. Vi spelade tennis på morgonen, plockade med oss mackor och helt underbara chokladbullar (vad de nu hette igen) och åkte ner till Sandviken och pratade hål i öronen på varandra, sedan avslutade vi dagen med en liten spontanfest här hemma i Hörvik.

Underbara bullar...

Ja, det är helt vansinnigt vad tiden kan gå fort ibland. Och denna veckan har bara flugit iväg. Sist här var vi på Guldheden, det var tisdag och vi var fortfarande lite uppspelta från Liseberg dagen innan.

Nu har det nästan gått en vecka och jag sitter nu i soffan, lite mör efter löparrundan upp på listershuvud, och slökollar på en film som Skrutten har satt på.

Men så mycket det har hänt mellan tisdag och idag! Så jag tänkte köra ett litet bildregn, dag för dag för vad som har försigått - alla (små och stora) äventyr.

Sitter just nu, mätt av farmors lunch, och funderar på att kanske ta sig ur matkoman och åka spårvagnen ner på stan. Lunchen som nu ligger i magen bestod av stekta ägg, korv och stekta potatisar - samma lunch som farmor och farfar har ätit så länge som jag kan minnas.

Det är det som är det härliga med att vara på besök här hos farmor, att så mycket är sig likt. Att det känns precis som när jag var barn och var här på besök. Maten, gästsängen, vardagsrummet, balkongen. Så medans vi är här så struntar jag blankt i allt vad som heter GI i matväg och njuter istället av vitt bröd, pasta, glass och allt det där andra.

Egentligen vet jag inte hur duktig jag är på det där med att hålla mig till GI nu för tiden, men... ja det får bli ändring på det. Men nu blir det lite mañana mañana-tänkande och tar det när vi är hemma igen.

Något som dock är avsevärt annorlunda och som saknas här uppe i Göteborg under detta besök är att min käre farfar inte är här längre. Och som han saknas. Men vissa saker kan man tyvärr inte råda över här i livet.

Nu ska vi nog försöka ta oss en runda ut i den friska luften. Vi har visst råkat pricka in Gothia Cup mitt i prick för vårt besök. Och självklart vill Skrutten "se någon match eller så". Efter en månad av fotbolls-VM på TV:n där hemma så kanske man (som i jag) är lite mindre sugen på att kolla på pojklagsmatcher på Gothia Cup.

Vad hände liksom med chailatte på Espresso House? Eller att leta underkläder på Lindex? Eller att leta efter några fina skor kanske? Och rundan på Zara?  Ja ja... vad är en bal på slottet liksom?

På vägen mot Göteborg stannade vi i Örkelljunga och fick tillfälle att mysa en stund med Strössel. Lilla tjejen hade blivit dubbelt så stor som sist, men var fortfarande pytteliten.

Helgen beskrivs nog bäst genom de två ovanstående bilderna. Fredagen hölls det traditionellt fredagsmys och precis hela kvällen spenderades i soffan på Grottvägen.

På lördagen blev det ändring och denna kväll spenderades istället tillsammans med Nea på Kristianstaddagarna i just Kristianstad. Innan vi begav oss dit var vi dock på en regnig, och tro det eller ej men småkylig, fotbollsmatch på Strandvallen. Kanske inte var den roligaste match jag sett, hände egentligen inte alls särskilt mycket och det hela slutade 0-0 mellan MAIF och Brommapojkarna.

En mycket trevlig kväll under lördagen blev det, men kändes en del "dagen efter" också, som sig bör. Så frukosten blev förträffliga chipsringar (eller vad de nu kallas) och ett glas cola light, mumsigt värre. Detta frukostkalas följdes sedan av fika hemma hos A i Valje. Där bjöds det på kaffe och chokladdessert.

Kanske inte behöver nämna att löparskorna är medpackade till Göteborg, det säger liksom sig självt. Just Det! Vi är alltså på väg till Götet och farmor Dennegård.

...sitter jag och kikar ut genom köksfönstret och ser hur trädgården där utanför börjar att ta form. Nu börjar det ju minsann "bli ordning på torpet".

Grävaren har precis kommit och lagt en stor sten som vi ska ha på framsidan som lite utsmyckning. En utsmyckning som är ganska så enkelt löst då tomterna som är i vårt området har grävts, och sprängts, ut från en bergsgrund och då finns det alltså massor av sten att tillgå runt omkring oss.

Annars så sitter jag och planerar lite inför nästa veckas Göteborgstripp. Jag, Skrutten och lillebror tänkte nämligen ta oss till farmor i Göteborg och hälsa på. Och på vägen dit ska vi också försöka att hälsa på lilla Strössel som nu har blivit så pass stor att vi får lov att mysa lite med henne.

Fastän att energin tröt ganska så rejält igår så lyckades Skrutten få med mig på kvällspromenad. Att energin inte var på topp märktes dock när vi hade kommit upp på vårt lilla berg Listershuvud och jag höll på att svimma. Men med lite lugnare tempo på vägen ner sedan så blev det himla mysigt.

Varför kan man inte lyssna på sitt dåliga samvete ibland?

Det är ju dags (ganska så snart) att fylla 26 år och jag vet, eller borde veta, vid denna digra ålder att det inte är lämpligt att äta gårdagens överblivna nachochips till lunch.

Men det finns tyvärr två saker här i livet som jag har vansinnigt svårt att motstå, och det är jordnötssmör och det är nachochips.

Varför kunde det inte varit så fint att det man inte kunde motstå var tunna gurkskivor, eller kanske äppelbitar? Nej så bra kan det helt enkelt inte vara.

Istället så hittar jag mig själv med "godislådan" öppen i köket, med en skvallertidning framför mig och gång på gång "råka" ta ner handen i nachochipspåsen och "råka" stoppa ett i munnen, och varje gång tänker jag "ok bara ett till...".

Hade jag varit en kille hade jag antagligen struntat i att det var mitt på dagen, är man sugen på chips så är man, och tagit påsen och skvallertidningen (eller vad en kille nu skulle läst) och satt mig i soffan. "Ska man göra det kan man lika gärna göra det ordentligt" - hade nog en kille tänkt och njutit loss av chips och tidning.

Men nu är man ju inte kille, utan kvinna, och vi kvinnot verkar födas med något inbyggt dåligt samvete.

Och då är det fullständigt otänkbart att sätta sig bekvämt och käka de där chipsen som man är sugen på, bara för att det är mitt på dagen, utan istället så tvingar man sig själv att obekvämt stå där i köket, äta chipsen från lådan och läsa tidningen mot köksbänken.

Som om att de där chipsen skulle göra mindre skada för att du minsann ändå äter dem obekvämt?

Ja den här värmen verkar vara här för att stanna. Och egentligen är det ju faktiskt helt underbart, hade jag för några månader sedan (då det rådde istid och vi bodde i stugan) vetat att jag skulle vara nära att klaga på att det var för svettigt så hade jag nog hoppat in i framtiden och gett mig själv en örfil.

Så något klagande blir det minsann inte. Istället ser jag fram emot kvällsdoppet som är inplanerat ikväll och även räkorna och glassen som ska förtäras under kvällen. Och sedan kanske en film på det - otippat va? Undra egentligen hur många filmer jag och Skrutten har sett ihop nu...

Men innan vi tar kväll så ska jag fortsätta med min "måste göras"-lista som håller i sig än idag. Sakta men säkert...

Och vet ni vad förresten? Vår lilla Strössel har nu öppnat ögonen. Hennes mormor (min mamma då alltså) tipsade om denna nyhet, hon hade varit inne på kennelns hemsida och sett splirrans nya bilder, tacka vet jag att Strössels mormor har bättre koll än jag har.

Så jag ropade på Andre... Nä, Skrutten menar jag ju. Nu tar vi det en gång till - jag ropade på Skrutten och han kom in och så stod vi här framför datorn ett tag gav ifrån oss läten som åh, ååååååhhh och åhhhhhhhh. Jag har på känn att denna hund kan komma att bli en av de mest bortskämda i Sverige.

Det blev allt en liten paus där. För jag har "dessvärre" varit upptagen - med bland annat det här:



Istället för att tråka ut genom att skriva en lång historia över vad jag har gjort den senaste veckan, och i väntan på ett litet bildregn som får lov att presenteras vid senare tillfälle (för jag har fortfarande ingen iPhone och har därför inte agerat fotograf särskilt mycket utan får helt enkelt sno bilder av någon annan) så tänkte jag bjuda på en "liten" lista i alla fall över vad som har inträffat här i livet de senaste dagarna.

- Spontankalasats på Hanöhus Beachbar
- Älskade Myran har varit på besök
- Spenderat långa, varma, dagar på stranden
- Grillats
- Badats
- Solats
- Bränt huden en anings (läs blivit röd som en kräfta)
- Blivit brun
- Tagit en löparrunda tillsammans med Myran
- Tagit långpromenad tillsammans med Myran
- Medverkat när Skrutten har agerat lite PT
- Fikat med kusin med familj
- Myst, brottats och skrattat med fina kusinbarn
- Tittats på VM
- Tittats på film
- Gått på marknad
- Festivalats under tre dagar på Killebom med alla underbara vänner
- Ätit musslor och räkor på den traditionella tjejmiddagen i juli
- Anordnat cykelfest
- Struntat i allt vad GI heter och njutit av både hamburgare och langos
- Fått myggbett
- Och sedan många många fler saker...

Idag har det sedan försökts att ta tag i den där "måste göras"-listan, som vars namn avslöjar - måste göras. Men det har inte varit så lätt att utföra detta uppdrag. Dels på grund av att det är 28 grader inomhus bara, det anordnas trädgård på Grottvägen 3 och detta medför att det har grävts med grävmaskin, sågats sten och bankats utanför dörrar och fönster hela dagen och sedan sist, men inte minst, så hänger hjärnan inte med riktigt lika bra just nu. Den verkar istället ha gått in i semesterkoma. Antar att detta kan hända även hjärnor som tillhör dem som egentligen inte är på någon regelrätt semester.

Nu ska jag alldeles snart ställa mig och laga lite mat. Pojkarna i kollektivet har slitit hårt hela dagen med trädgården och detta kan nog vara ett av de värsta jobben att göra i denna hettan. Så en riktigt god middag är verkligen vad de förtjänar.

Men slutligen måste jag bara säga att jag skickar ut massor av kärlek till Myran som äntligen kom på besök, och  till alla som varit med under de senaste dagarnas kalasande och gjort det till kanske sommarens bästa kalasande.
Att jag har så fantastiska vänner.

...sista timmarna, sista krafterna, sedan är det "semester". Just nu känns det som om det finns lite stress och svettpärlor på pannan innan jag är där. Men snart så.

Öka takten, sista kvarten!

...så hade vi en liten dejtdag. Det blev först en tur till Kristianstad där jag blev bortskämd av Skrutten med några(!) skoinköp och sedan bar det av ner mot Österlen.

Väl på Österlen, närmare bestämt Simrishamn, så strosade vi först runt lite och blev nog lite förälskade i denna underbara stad. Skrutten hade visst varit där innan, men för mig var det en nyhet att denna fina stad fanns i vår närhet.

När magarna började kurra letade vi upp en uteservering och beställde var sin köttbit. Min fläskfilé var den godaste på länge måste jag säga. Det hela såg egentligen helt anspråkslöst ut, men var väldigt väldigt gott.

Det hela simmade bokstavligt talat i bearnaisesås, då är det rätta så klart att ta kanske hälften av mängden som lagts på tallriken, men är man en såsfantast så är man - alltså slank allting ner.

Med proppmätta magar tog vi sedan oss var sin kaffe med oss, från ett närliggande kafé, och satte oss i hamnen och pussades som om vi var på första dejten.

Sött som socker.

Privat bild

Fröken Strössel Dennegård-Strandh (överst) och som vi längtar. Idag åkte vi till kenneln och valde vilken av valparna som skulle bli vår Strössel (som tidigare mest var ett arbetsnamn, men som nu faktiskt är spikat) och det blev den tik som vi hade förälskat oss i redan genom bilderna.

Hon var den första tik som tittade ut den 23 juni och hon är alltså nu vår. Jag är fullt medveten hur töntigt detta säkert är, men det känns lite som om vi har gått och blivit föräldrar - Skrutten och jag.

Och då behövs "lite" kaffe

Egentligen var sista jobbdagen för mig igår, men i och med att jag vill att den som tar över projektet (som jag jobbat med sedan i januari) ska ha det tipptopp så kör jag en liten runda idag med.

Sedan ska vi ju åka och kika på valp (och framför allt välja vilken valp som ska bli just vår valp) idag också. Vi ska vara i Örkelljunga på kenneln klockan 12, dit tar det cirka 1,5 timmar att köra... vilket alltså resulterar i att jag åkte till jobbet ytterst tidigt. Till och med så tidigt att jag åkte med sambon (en av dem) som börjar jobba klockan 07.

Alltså är detta med att jobba sista (allra sista) dagen är ju faktiskt vemodigt. Har ju ändå traskat hit en hel del det senaste året. Vad jag ska göra nu tar vi lite senare.

Främst kanske för att jag själv inte vet vad jag ska göra nu.